Summering inför överlämning

Vid gestaltningsstart bestämde jag mig för att inledningsvis inte definiera vad jag skall arbeta med eller mot för att jag inte skulle låsa mig så som jag gjorde förra gången, istället bestämde jag mig för att försöka lita till mig själv. En sak som jag upplever mycket svår då jag ofta blir självkritisk, så jag inledde med att fundera på vad jag ville ha ut av gestaltningen och påminde mig själv om processens olika stadier. För att ta mig vidare samlade jag sedan bildinspiration och skrev tankekartor. Ur det kunde jag se att den mänskliga kroppen var temat jag ville undersöka och började både handgripligen med olika material (lera, salt och lim) och research på nätet att försöka närma mig kärnan. Genom att ha läst om navelns bakterier, som är lika individuella som ett fingeravtryck, fastnade jag för naveln och började fördjupa mig vidare i den, bland annat genom att gjuta av både min egen och andras i gips.

Begreppet navelskådning, d.v.s. blicka inåt, dök upp vilket passade mig utmärkt vid tillfället då jag, pga. yttre faktorer, hade svårt att koncentrera mig, och försökte därför omfamna navelskådningen och gå in i mig själv, stänga av det yttre bruset och se vart det bar. Svårast var att verbalisera för mig själv vad det var jag höll på med men genom att återkoppla till tankekartorna och det jag skrivit i både anteckningsboken och på bloggen fick jag en bra översikt. Jag hade försökt förstå kroppen genom att abstrahera delar av den och brutit ned dessa i mindre lätthanterliga bitar för att skapa förståelse/kontroll/kunskap. Dock var det reflektion och tid till den som var det viktigaste för att nå förståelsen/kunskapen. Jag började då fundera på hur det ser ut i skolan där koncentration kan vara svår att uppnå för många samt hur en ser på vikten av att ge tid till reflektion för att kunna tillskansa sig kunskaper.

Jag har ännu inte en klar formulerad didaktisk fråga men jag hoppas kunna närma mig den genom teorin och skrivandet. I nuläget vet jag heller inte hur jag kommer att presentera mitt verk eller hur det kommer att se ut men jag hoppas få klarhet i även det genom skrivandet (precis som förra gången). Jag försöker lita till processen även här och känner mig lugn i det. Till att börja med har jag dessa referenser:

- Kropp, kunskap och självuppfattning. Duesund, Liv. Liber Utbildning AB, Falköping, 1996

- Perception – hur människan tar emot och behandlar information från sin omgivning. Day, H. Ross. Wahlström och Widstrand förlag, Stockholm 1971

- Kognition och verklighet – Den kognitiva psykologins principer och konsekvenser. Neisser, Ulric. Wahlström och Widstrand, Stockholm, 1978

- Det kreativa ögat – om perception, semiotik och bildspråk. Lindgren, Bengt & Nordström, Z. Gert. Studentlitteratur AB, Lund, 2009

- Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap. Svedberg, Lars. Upplaga 4:5. Studentlitteratur AB, Lund, 2007

- Elevens värld – Introduktion till pedagogisk psykologi. Imsen, Gunn. Upplaga 4:7. Studentlitteratur AB, Lund, 2006

- Uttryck – Lärande, estetik och kommunikation #6:2014. Tema Tid. Lärarförbundet, 2014

Ref

Konstnären Jessica Harrisons skulpturer Handheld (Källa: http://www.ignant.de/2013/04/05/handheld/ )

Sculptor Jessica Harrison examines the relationship between interior and exterior spaces of the body. At first sight her work 'Handheld' is slightly disturbing. It's a collection of sculptures that seem to be made out of real, fleshy skin. Actually the sculptures are made using casts of the palms and backs of the artist’s hands.Ambiguous in scale and origin, the objects appear simultaneously part of the body but also rejected by it and you can't really figure out, if they belong to the body or not. Blurring these boundaries and limits of the body Harrison provokes questions about the shape of the self in relation to both the visual and the tactile body. Harrison states: 'it is not skin that outlines the interior of the body, but touch, something that is not necessarily aligned with the visible skin.'

Hur gå vidare?

Nu har jag hållit på och gjutit navlar ett tag och efter att ha gjutit några rättvända kan jag konstatera att just de inte är lika spännande som de negativa formerna. Jag känner också att jag nu gjort detta ett tag och att jag kört fast i det. Dock händer det något när de placeras bredvid varandra, men mer än så är det inte just nu. Jag vet inte alls hur jag skall gå vidare eller hur den framtida presentationen kommer att se ut, det behöver jag väl i och för sig inte veta än men det skulle kännas bra att känna sig sugen på idén igen eller i alla fall veta hur jag skall ta den vidare. Skall försöka summera min process och arbetet hittills för att se om det ger något.

Och så en referens:

Tidningen Uttryck - lärande, estetik och kommunikation #6:2014 med tema Tid damp precis ner i brevlådan full med intressant läsning om tid inom skolan. På något sätt känns det som relevant läsning för det jag nu tänker på, försöker förklara med någon sorts tankekarta:


navelskåda/blicka inåt --> reflektera --> nå kunskap (så krävs) -->  tid

Söker teori

Jag söker teori för att själv förstå vad jag håller på med så att jag på något sätt skall kunna förmedla det på kommande veckas presentationstillfälle och ha någonstans att börja formulera mig i PM och uppsats. Jag började med att gå igenom de referenser jag uppgett här på bloggen för att se om de ger något:

(- Marina Abramovic - Helen Chadwick - Teresa Margolles - Janine Antoni)

- Extreme Bodies - the use and abuse of the body in art. Miglietti, Alfano, Francesca (red.). Skira Editore, Milano, 2003

(- AR - artistic research. Bauer, M. Ute & Trummer, D.Thomas. Koenig Books, London, 2011)

(- Art & Science Journal)

(- The Wellcome Collection)

- Perception - hur människan tar emot och behandlar information från sin omgivning. Day, H. Ross. Wahlstöm och Widstrand förlag, Stockholm, 1971

- Skola i normer. Martinsson, L. & Reimers, E. (red). Gleerups Förlag, 2008 (nu struken för den känns inte relevant)

- Kognition och verklighet - den kognitiva psykologins principer och konsekvenser. Neisser, U. Wahlström och Widstrand, Stockholm, 1978

Sen gick jag vidare till mig egen bokhylla för att se om någon av kurslitteraturen en samlat på sig under åren kunde vara behjälpliga och fann dessa:

- Kropp, kunskap och självuppfattning. Duesund, L. Liber Utbildning AB, Falköping, 1996

- Att finna balanser. Kernell, L-Å. Studentlitteratur, Lund, 2010
- Det kreativa ögat - om perception, semiotik och bildspråk. Lindgren, B. & Nordström, Z. G. Studentlitteratur, 2009

- Encyclopedia of Body Image and Human appearance. Cash, F. Thomas. Elsevier Science, 2012

Sen har också fenomenologin ploppat upp men känner att jag tappat den lite för det var så längesen jag läste och använde den. Efter ett kort studieuppehåll känns det jättesvårt och avlägset att koppla teori och att skriva så därför tänker jag spendera resten av kvällen med att läsa och formulera min riktning tydligare. Så att förhoppningsvis saker och ting blir lite klarare.  

Ref & inspiration

Såg på Vetenskapens Värld på SVT igår och blev inspirerad. Avsnittet hette Din inre apa och handlade om hur vårt utseende, upprätta gång, färgseende med mera kommer från våra stamfäder, primaterna. Därifrån kan vi också härleda det som kanske är vart viktigaste arv: grunden till den mänskliga hjärnan. Om en vill kan en se hela serien på SVTplay, detta var sista delen. På något sätt ringade avsnittet in vad jag själv håller på med eller i alla fall är intresserad av, nämligen att härleda saker till dess ursprung, plocka isär för att förstå och få kunskap om saker som kan framstå alltför abstrakta och svårfångade. Kan tänkas att det i däri också finns att finna en sorts pedagogisk ingångspunkt till kommande skriveri.

Kom också att tänka på (fristående från ovannämnda) konstnärerna Helen Chadwick och Marina Abramovic som två starka konstnärliga referenser som återkommande inspirerar. Båda arbetar med kroppen, om än på två helt olika sätt.

Funderar också på om kanske fenomenologi kan vara något att ha i teoriväg..

Testar mera

Idag har jag fortsatt med avgjutningarna och känner mig okej med resultatet, dock är jag inte helt klar över ifall jag skall dröja mig kvar vid de negativa formerna eller ej för de rättvända navlarna blev bra men gör inte riktigt att jag går igång på dem. Vi får se hur det blir, just nu tror jag att det handlar om mängd, att komma upp i ett större antal avgjutna navlar. Jag prövade också att återgå till limmet för att se om jag gillade det materialet bättre än gipset. Kom också att återkoppla lite grann till navelludd men vet ännu inte hur jag skall få in det.

 

Första testet

Testar alginatet för första gången och satte igång med att gjuta av handflatan för att se hur materialet beter sig. Är nöjd, så nu ska jag gjuta navlar. Stay tuned!

Ref & inspiration

Jag klättrade runt ytterligare i det konstnärliga släktträdet och vände lövet med Teresa Margolles namn på. Margolles är för mig ständigt återkommande (och refererades till i PM-inlägget inför denna kurs) ända sen jag under gymnasiet var på en utställning på Göteborgs Konsthall.

Källor:
1. Papeles, 2003: http://www.peterkilchmann.com/artists/overview/++/name/teresa-margolles/id/17/media/tm11_papeles_sweden_02_web.jpg/
2. Papeles de la morgue #9, 2003. Water drawing on fabriano paper with water that has been used to wash autopsied bodies: http://www.kunsthalle.at/de/factory/ausstellungen/alt/08/teresa-margolles/papiere

Ref & inspiration

Jag försöker hjälpa mig själv med de konstnärliga referenserna och kom att fundera över vilka konstnärer och konstverk som jag har samlade i mitt konstnärliga släktträd och kom att tänka på Janine Antoni som har inspirerat mig flera gånger.

"Antoni's work focus mostly on process and the transitions between the making and the finished product. She often uses her body, as an entity or particular attention to body parts as tools, utilizing her mouth, hair, eyelashes, and, through technological scanning, the brain, to perform everyday activities to create her artwork." [källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Janine_Antoni]

Antonis egna ord om sitt verk Gnaw hjälper mig att ringa in och ta mig närmre mitt eget arbete:

"[...] rather than to describe the body, I decided to talk about the body by the residue it left on the object. [...] And use my body as the tool. So rather than use a hammer and chisel I would use my mouth. I was very interested in everyday activities, like the activity of eating. So, I said to myself, if I'm going to carve with my mouth, what's the best material to carve with? Chocolate then seemed like the obvious choice. It seemed to embody desire for the viewer, and what happens if you succumb to that desire? You get fat. So I used fat as the material to make the second cube - a 500 pound cube of lard. The lard will begin as a cube and as the exhibition goes on, it will collapse onto the floor. [...] I was taught by Minimalism that not only the material had meaning, but the process in wich it was made. So my cubes are poured, chewed, spit out, melted down and recast. They've really been in intimate contact with my body and really carry the traces of my body on them." [källa: MoMA: http://www.moma.org/collection/object.php?object_id=82028]

Att vara ett redskap, att använda sin egen kropp för att formulera något (allmängiltigt) är det det jag håller på med? Ovanstående får mig också att ställa mig frågan om vad för material jag själv väljer att gjuta i mina alginatformar, för som bekant står olika material för olika saker och berättar eller har olika betydelse. En fråga som jag brottats med ett tag men som jag inte riktigt får någon pli på och som jag verkligen känner är av stor vikt något som gör att jag känner mig lite låst. 

Källor:
1. Gnaw - 1992 installation with chocolate and lard: http://www.artnet.com/magazine/FEATURES/saltz/Images/saltz10-2-4.jpg

2. Lick and Lather - 1993: https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIatORX_7flaYcH1k7BRoMoJgCoNUrO13zvo36RUFHK-qGu3qre3vDYO4888PzLhSnIWEUfOv7uqG_TTfC8SHDquooUBZrjSAKkRq0t94eGSxJailfJDsULgBPsMHShDD33gwEF-mbIR1A/s1600/194647.jpg

3. Loving Care performance 1992 (unknown size): https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqJ6wN449LmYnXh7Gw1v0wDyEb_qX9b_vxcj70GkB1f8KJWytITYNR2PduDCoX4UM18F5bww3CcTXKrepdRAnRtJB2Sw191FXUz2jueawrTnq_Lxo4LDZhA6Cq9PbQ_2BOiS3JA2p2ygw/s1600/LCR_Loving_Antoni.jpg
4. Umbilical, 2000: http://www.artnet.com/usernet/awc/awc_workdetail.asp?aid=424261583&gid=424261583&cid=75386&wid=424736675&currentPage=22&page=4

Sammanfattning vecka tre

Denna vecka har jag landat mer i vad jag håller på med och hittat en riktning samt äntligen kommit och igång och arbetat med ett material. Veckan började tvekande men efter handledning, läsning av böcker samt egna försök att verbalisera arbetet tog jag mig vidare. Jag dröjde mig kvar vid kroppen som tog mig vidare till naveln eller mer specifikt navelskådning där jag genom att pröva olika material, bl.a. navelavgjutningar i gips, försökt ringa in vad det är som arbetet handlar om. Jag har gjutit av både min egen och andras navlar, men tror att jag nog bara intresserar mig för min egen i varje fall just nu, eftersom navelskådning handlar om att blicka inåt (i sig själv). Vidare har jag prövat bland annat yoga för att blicka inåt och funderat på hur mitt arbete kan kopplas till skolan och kommande lärsituationer med elever.

Jag har också glömt att nämna att i samband med att jag prövade olika material så började jag också samla på mitt hår och navelludd, varför vet jag inte ännu, men har ändå fortsatt med det för att se om det kan länkas samman på något sätt. Jag har också börjat kultivera mina navelbakterier i petriskålar för att hellre ha för mycket material än för lite när det är dags för sammanställning. I dagsläget har jag svårt att se hur håret och odlingarna är kopplade till att blicka inåt men som sagt, hellre för mycket än för lite, och just då kändes det rätt att göra det så då kör jag på det (just för att lyssna till mig själv var en del av min ingång).

Jag har också tänkt en hel del på identifikation av kroppar där kopplingen till perception känns luddig men inte oklar. Vi får se vart det leder, så fortsatt nu kommer jag att försöka formulera arbetet (Handlar det om mitt bekräftelsebehov? Hur förmedlar en den där inre processen att blicka inåt?) och koppla samman de olika trådarna, skära bort överflöd, fortsätta med avgjutningarna samt söka referenser (konstnärliga och teoretiska).

Jag fick bland annat denna referens av en klasskamrat att kika på, den är kanske inte så relevant för mitt arbete som en kan tro men har ändå varit nyttig då den hjälpte mig att formulera att det i varje fall INTE är det äckliga och groteska som jag vill åt. Det kändes dock viktigt att lägga upp länken men utan bilder för att den inte skall färga varken mig eller opponent. Nu har jag fått kommentarerna äckligt, groteskt med mera under handledningar och vill komma ifrån det även om jag kan förstå att arbetet kan uppfattas så. Nyttig insikt. Tack för tipset S!

http://disinfo.com/2014/11/fleshlettes-intriguingly-grotesque-sculptures-jonathan-payne/


[bild: min]

Mitt alginat har anlänt!

Glädjen är stor dels för att det gick väldigt fort att få den levererad men mest för att jag nu kan sätta igång!

Känner mig disträ

Mina tankar far åt alla håll och jag kan inte riktigt koncentrera mig fullt ut och ge gestaltningen den energi och fokus som den förtjänar. Jag vill utmana mig själv men det är svårt när det är så mycket yttre brus som stör. Det händer mycket omvälvande saker i mitt liv, relationer, med min hälsa och med framtidsplanerna att det är svårt att stänga av, jag vill heller inte gå in på alltför personliga saker här på bloggen vilket gör det svårt att formulera saker. Försöker därför omfamna navelskådningen och gå in i mig själv för att se om bruset försvinner eller kan minskas på något sätt. Jag söker alltså efter det yttres off-knapp och min inre on-knapp kanske en kan säga.
Men hur gör en det?

Jag har länge hållit på med yoga så imorse körde jag ett meditationsyogapass med mig själv för att försöka närma mig det där. Just för att efter ett yogapass känner jag mig alltid så avslappnad och fokuserad. Men sen då, hur bibehåller en det? Vilken metod funkar bäst för mig? Och hur ser det ut i skolsituationer, där stora klasser, höga ljudnivåer och mängder av yttre stimuli stör elevers koncentration? Finns det någon off-knapp där (både för dem och mig)?

Vidare känns det som att jag har tappat inspirationen eller riktningen med det konstnärliga, jag vet inte alls vad jag håller på med. Normalt sett så brukar jag inte bry mig om pusselbitarna inte passar från början, pusslet brukar kunna läggas tillrätta efter hand, men nu är det som att jag har bråttom med att det ska bli något. Jag försöker kanske stressa fram processen för att jag är stressad över den korta gestaltningstiden. Min förhoppning är såklart att navelskådningen skall hjälpa till att stanna bandet. Jag har dock svårt att se hur jag skall arbeta med den.

Jag har gjutit navlar (andras och min egen) och fått ihop en liten samling men vet inte riktigt vad jag skall göra med dem eller hur jag skall gå vidare. För att försöka hjälpa mig själv har jag därför lånat lite böcker som jag tänkte grotta ner mig i under dagen. Som en hjälp i det konstnärliga hoppas jag. Återkommer omet.

Böckerna jag lånat är:

- Extreme bodies - The use and abuse of the body in art. Francesca Alfano Miglietti (red.) Skira editore, Milano, 2003
- AR - artistic researh. Bauer, Meta, Ute & Trummer, D. Thomas. Koenig Books, London, 2011

Perception

"Perception definieras som individens kontakt med sin omgivning, sitt inre tillstånd, sin egen kroppsställning och sina egna rörelser. [...] Kontakten gäller också individens inre tillstånd och de handlingar som individen själv är orsak till."

[Perception - hur människan tar emot och behandlar information från sin omgivning. Day, H. Ross. Wahlström och Widstrand förlag, 1971]

Försöker verbalisera

Jag dröjer mig kvar vid navelskådningen och känner mig lugn över att äntligen ha hittat en riktning. Jag känner mig speciellt lugn efter gårdagens handledning som gav mycket bra, även om jag just då inte kunde formulera särskilt bra vad det är jag gör/söker för gruppen så kom jag ändå lite närmre när jag fick smälta efteråt.

Kroppen --> Förstå och uppfatta sin kropp och det som händer i den (perception) --> abstrahera --> plocka isär & bryta ned i mindre delar (för att skapa) --> Kontroll (av något) --> okontrollerat

Att navelskåda eller sjunka in i sig själv (och att då i förlängningen också att förstå sig själv eller?) är alltså någonting negativt i vår kultur? Att navelskåda, är det detsamma som att vara narcissistisk eller är narcissism mer gällande det yttre utseendet? Som jag förstår det bär vi alla på naturligt narcissistiska drag men sen finns det något som heter narcissistisk personlighetsstörning där de narcissistiska dragen blir extrema. Så kanske finns det en skillnad.

Vidare tänker jag nu experimentera och fördjupa mig mer i naveln/kroppen. Jag har bland annat beställt alginat för avgjutning som är bättre än gips när det gäller att återge detaljer från huden.

Varför har jag fastnat så för just naveln? Vad är det med den som fascinerar mig? Det som från början fångade mitt intresse var det jag läste om navelns bakterier som är individuella för varje person. Kanske är det inte direkt det spåret som jag fortsatt med i och med avgjutningarna. Jag skulle vilja kultivera navelbakterier men känner kanske att det rent visuellt ligger alldeles för nära mitt förra exarbete där jag kultiverade mögel. Av hälsoskäl vore det kanske också dumt att odla bakterier för mig just nu men jag kanske gör en liten odling på mina egna för att se om det ger något som kan ta mig vidare.
Naveln känns intim på ett sätt, på ett annat känns det också som att jag ställer mig frågan varför gör jag det här och om jag kan gå vidare med andra kroppsdelar, och i såfall vilka? Jag tror inte heller att det så mycket handlar om just naveln i sig utan kanske mer att titta inåt, att navelskåda.

RESEARCH:

Att dra sina tankar från den yttre världen .

Navelavgjutning i gips

Testar material

Navelskådning

Visste ni förresten att det i en navel finns ett helt ekosystem av bakterier som är större än det i en hel regnskog? Och att de bakterierna är individuella, ungefär som fingeravtryck?

Återkommer efter djupdyket.

Ref

Har lånat en bok som jag blev tipsad om som jag hoppas skall vara till hjälp på något sätt. Antingen i gestaltning eller text. Boken i fråga heter Skola i normer (Martinsson, L & Reimers, E. red. Gleerups förlag 2008).

Och sen har jag också lånat Perception - hur människan tar emot och behandlar information från sin omgiving (Day, H. Ross. Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1972)

Sammanfattning vecka två

Veckan kan nog bäst summeras med orden:

_ sökande
_ frustration
_ reflektion


Det fick mig att minnas en artikel i tidningen Filter (#22:2011) jag läst för ett tag sen som handlade om just frustration och där en psykolog i en intervju talar om hur även vuxna hamnar i så kallade trotsåldrar precis som barn. Trotset (att bli frustrerad eller riktigt förbannad utan att riktigt veta varför eller på vad) är alltså något som är genomgående för alla omvälvande perioder i livet. I artikeln ges exemplet om barnet som skall lära sig att gå och som finner det väldigt frustrerande att inte lyckas, men att det är just frustrationen och motståndet som skyndar på och blir drivkraften för barnet att vilja lära sig och gå vidare. Likadant är det för vuxna, det vill säga, frustrationen är bensinen i vår motor.
Under dessa utvecklingsperioder sover en dåligt och blir irriterad över att en måste hantera att andra än en själv kontrollerar situationen. Du drömmer också mer än vanligt eftersom utvecklingsfaserna är så intensiva att dagens timmar inte räcker till (något som jag kan relatera mer och mer till då detta och tidigare arbeten initialt pågått i mitt huvud). Drömmarna är också en del av den reflektionsprocess som pågår i dig när du befinner dig i en utvecklingsperiod för som vuxen hanterar en sitt trots lite mognare än vad kanske ett barn skulle göra. Vi gör det vi måste, stannar upp och reflekterar. Psykologen i artikeln menar att detta är mycket viktigt och är något som en måste får göra eftersom vitsen med trotsperioderna är att vi skall komma fram till vad vi tror på. Vidare menar denne att en bör försöka se det positiva i det jobbiga även om det är svårt, för trotset leder faktiskt vidare till någonting väldigt bra, även om det är jättefrustrerande när vi är mitt uppe i det. Och det är väl just det jag håller på med just nu, stannar upp och reflekterar för att genomgå en process. Stanna upp och se mig själv i den där smeten.

Det tar tid att lära sig nya saker.

Tid. tid. tid. tid.

tick tock.

Efter första handledningen

Gårdagens handledning gick bra även om jag kände att några av referenserna var orelevanta och har således valt bort att fördjupa mig närmre i dem. Resten gav mig lite mer skinn på benen vilket kändes bra för jag vill liksom ta mig förbi bildsökarstadiet som jag befunnit mig i i några dagar nu (antecknade även några referenser som inte var menade till mig men som det inte skadar att kika på).
Dagens handledningstillfälle var bra men jag saknar den klassiska handledningen i form av och via samtal(et) där en själv får verbalisera för handledare och grupp vad det är en gör för att själv (och tillsammans med dem se vad det är en gör). Jag har därför lite svårt att se poängen med att "opponera" på varandra eftersom den fria samtalsdelen faller bort och istället blir en överstimulering av (ibland) orelevanta referenser och det dessutom blir svårt att sätta sig in i studiekamraternas arbeten och formulera vad de gör när en har fullt upp med att formulera sitt eget. Såklart förstår jag att det är en övning i framtida lärar/elev samtal en kommer ha som färdig bildlärare sen men i dagsläget känns det inte bra för det bygger på stressen (även kallar mental överansträngning och som kan uppstå ur både över- och understimulering). Och såklart är det upp till mig och en övning i sig att kunna sålla mellan det givna materialet, men äh, jag vet inte jag känner mig mest inte speciellt utmanad och är väl kanske också lite skoltrött såhär på slutsträckan.
Jag funderar på vad jag egentligen skulle kunna göra för att utmana mig själv och inte lägga min process i andras händer, som det blev förra gången, och har heller inget bra svar på varför eller hur det blev så att jag känner att jag bara vill låsa in mig och mitt arbete och inte visa det för någon förs det är "klart" för så har det aldrig varit förut. Så innan någonting annat sker idag har jag tänkt att jag ska fortsätta skriva, tänka och verbalisera vad jag håller på med för att kunna ta mig vidare. Men framförallt försöka släppa frustrationen och hoppas att utmaningen kommer.


Ref:
- The Wellcome collection som är ett museum i London (skulpturen av John Isaac i föregående inlägg kommer därifrån) och "the destination for the incurably curious", "offers visitors contemporary and historic exhibitions and collections about human and animal health. Önskar jag kunde åka till London just nu!

Har också till min stora glädje återupptäckt Art & Sience Journal.

Sen hade tidningen Avant ett nummer om kropp för ett tag sen med en hel drös intressant artiklar på temat.

Research

[källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sjukdom ]

[källa: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Allman-oversikt/Manniskokroppen---en-oversikt/ ]

Prövar mig fram

Experimenterar med salt och ser om det är något att ha. Detta är steg ett. Steg två blir att blanda med lim för att bygga något tredimensionellt.

Efter att jag blandat färdigt salt och färg så kändes det lite "jaha, å nu då, vad vill jag säga med det här?". Jag vet inte, men ska låta det torka tills imorgon och se om det ger något mer eller om spåret är uttömt.

Vad gör du? Samtidskonst som pedagogisk handling - BVKFG1

Uppgift: Utgå från en pedagogisk händelse som ni tillsammans iscensätter.

För påminnelsens skull

Det känns också skönt, när jag läser igenom mina tidigare inlägg från andra gestaltningsprocesser, uttryckt med mina egna ord, att se att det alltid är så här i början även om jag vet om det. Jag skulle nog kanske säga att jag befinner mig någonstans mellan förvirring och att samla på sig. Andra arbetar med fysiska material men jag brukar samla på i huvud och känsla först och låta resten spira utifrån det. Idag har jag också gjort en s.k. bakvänd tankekarta (där en istället för att ha en mitt där alla ord kommer ur, så skriver en de yttre orden först för att se om en kan finna mittens nämnare) genom att se till mina tidigare teman. Jag har en idé om vad jag vill göra, eller i alla fall ett sorts avsparkstema men jag ville ändå för översiktens och reflektionens skull göra kartan för att se om det kunde finnas någonting i den som jag kan återkoppla till i det jag gör nu. Annars arbetar jag vidare med kropp(en).

Den bakvända tankekartan ser för tillfället ut så här, men kan tänkas byggas på:

[Bild]Karta över tankegång

Som jag sa har jag en anslagstavla med inspiration till denna kurs på pinterest, länk här. På anslagstavlan är det lättare att se samband bilderna emellan mer överskådligt men här kommer ändå ett urval. Som en tankekarta.

Källor:
1. http://media-cache-ec0.pinimg.com/736x/32/f7/52/32f7521b356ef176eb918e03c381d33e.jpg
2. http://media-cache-ec0.pinimg.com/236x/d4/ec/29/d4ec29a42a8ddf6ba4bd3a318754442a.jpg
3. http://media-cache-ec0.pinimg.com/736x/cf/2f/95/cf2f955fc0e7c058f5038f47ade3a89d.jpg
4. http://media-cache-ak0.pinimg.com/736x/f4/85/be/f485be30dfa6661f50461fbf9b018121.jpg
5. http://media-cache-ak0.pinimg.com/736x/d1/d3/47/d1d34741e0039fdb6e999e23bdf0a331.jpg
6. http://media-cache-ec0.pinimg.com/236x/68/6a/f9/686af94c821f8dd19e1292cfa9b8a88b.jpg
7. http://media-cache-ak0.pinimg.com/736x/68/3f/01/683f019afb82ac3a196ad9dc0bd370f3.jpg
8. http://media-cache-ec0.pinimg.com/736x/18/a3/89/18a389de906e162555ad3290654c57d6.jpg

Testar ett material

Sammanfattning vecka 1

Första veckan av gestaltningen har satt igång och jag har försökt att lugna mig själv och den stress jag känt inför att prestera och sätta igång med något. Jag har tänkt mycket och skrivit ner, för mig själv, vad som är viktigt, vad som är bra förutsättningar för mig och hur jag kan ta mig vidare utan att känna stress, vad jag vill få ut av gestaltningen osv.

Jag har inte känt att jag kan formulera mig såhär i text ännu, så håll tillsvidare tillgodo med lite fattiga inlägg.

Börjar med vadå?

Å så gick startskottet!

Jag vill sätta igång så jag har idag tagit mig till min ateljé men vad jag skall arbeta med är oklart så jag har sökt i bildarkivet och startat en anslagstavla specifikt för den här kursen på Pinterest, länk här.

Frågorna regnar tätt och fler lär de bli... men, om jag skall hitta en ingång så kanske den skall ta sin början i det jag inspireras och funderar mycket kring just nu. Se Pinterests bildexempel, då det är lättare att inte fastna i orden. Jag kan tänka och tänka men har svårt att "känna fullt ut" för ett ämne och kommer således ingenstans, men sen inser jag ju att jag faktiskt inte alls behöver förbinda mig till att det är det här det skall bli sen. Tur. För det är ju hela grejen med att arbeta processbaserat. En börjar någonstans för att sen länkas vidare.

En påminnelse kan vara nyttig ibland.

Ref:
John Isaacs skulpturer

Gestaltning+text

PM Examenskurs Bild LBD500

Urval av tidigare gestaltningsarbeten:

Quercus Robur

Pixel Intervention

Mykorrhiza

Tidigare Ref:
Normkritisk Pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring - Bromseth
Rachel Sussman
Theresa Margolles

Tanke:
Jag hade så svårt att lyssna till vad jag ville i förra gestaltningen, just för att det skulle definieras så tidigt i processen, så denna gång tänker jag inte formulera eller måla upp något att följa såhär i början utan vet att frågorna kommer under processens gång.