Problematisk kunskap
Idag läste jag en essä i studenttidningen Spionen (#4:2012) som fick mig att fundera lite och som sade lite av det jag själv talat om vad gäller ens olika "jag" beroende på i vilken kontext eller plats man befinner sig på. Att man använder en form av självcensur för att passa in där man för tillfället befinner sig (inget som kanske är direkt konstigt då människan av naturen är en anpassningsbar kameleontvarelse).
"Kunskap är inte tung att bära" heter det, men ibland är den faktiskt det. Det finns ett flertal tillfället då jag känt att min kunskap varit ett problem, om man får kalla den det, inte minst när man hamnar i samtal med personer från exempelvis jobbet som rör allt från samhället i stort till handlingen i olika TV-program."
"På universitetet får man lära sig att granska teorier ur ett kritiskt och tvärvetenskapligt perspektiv, men när man försöker applicera sina kunskaper i vardagen i ett sammanhang utanför universitetsvärlden, framstår man lätt som en pretentiös besserwisser. Det handlar inte om en vilja att briljera med tillhandahållna kunskaper när helst chansen ges, utan om vardagliga situationer och samtal där det är berättigat att man inflikar något eller har en åsikt om saken."
Personen med högskolepoäng talar ur den priviligerades situation/position, högskolepoängen blir därför till en provokativ symbol som å ena sidan legitimerar ens kunskap men som å andra sidan kan verka avskräckande och verka uteslutande för dem som inte tilldelats dessa. För att därför inte verka förmer eller som en besserwisser kopplar man bort vissa delar av sitt kunnande (eller av sig själv om man så vill) för att passa in som den adaptiva kameleont man skapats till. Ibland håller man, på gott och ont, bara inne på sina kunskaper för att det är enklast.
Det verkar finnas en osynlig gräns mellan olika kunskaper som godtas och premieras, och vilken som inte gör det. Troligtvis ligger det i hur vi idag ser på kunskap och vilken kunskap som anses värdefull.
I debatten kring bildämnets fortlevnad pratas ofta om att ämnet är flummigt eller icke mätbart vilket gör ämneskunskapen inom skapande verksamheter mindre värd än låt säga den inom naturvetenskap. Men vill vi att bara viss kunskap skall premieras eller vill vi skapa ett samhälle där det finns utrymmet för flera?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar