Arbetet är fortfarande pågående men redan några dagar in i projektet har jag funnit på flera gränser i mig själv och i min omgivning, och har satt igång en mängd olika funderingar. Bland annat så har intentionen att pusha sina gränser fått mig att granska mig själv och vilka gränser jag har. Jag har till exempel tänkt mycket på de känslomässiga eller emotionella gränser man har inom sig. Ibland blir man ju till exempel konfronterad med och tvingad att kliva över sina känslogränser. Avundsjuka är en känsla som man gärna inte vill känna till exempel, man vill inte gärna vara "den avundsjuka", men ibland kommer man i alla fall på sig själv med att ha tagit steget över till den känslan.
I sådana lägen är gränsen hårfin, men finns där likväl. I andra fall kan gränsen ligga i toalettskyltens könsbestämning eller gränsen för vad som är privat när vi har sopspioner som går igenom ens sopor och bötfäller om man källsorterat fel (true story, det har hänt mig).
För några år sen såg jag ett verk av konstnären Teresa Margolles som bestod av små snörstumpar i olika skiftande bruna nyanser i hopknutna tvärs genom ett rum så att en faktisk gräns som delar av rummet skapades. Man fick reda på att snörena var de faktiska snören som man knutit fast identitetshandlingar runt tårna på döda kroppar med. De döda personerna hade alla dött till följd av någon form av våldshandling. Snörena genom rummet i sig utan att vara införstådd med denna information och bakgrund kan te sig som ett ointressant konstverk men med all bakgrundsinformation omvandlas det till någonting annat, starkare och mycket mer närvarande. En gräns som blir så påtaglig att man kan ta på den.
En annan gräns som vi i gruppen pratat en hel del om är den rent kroppsligt fysiska gränsen. Har man exempelvis som människa ett bäst-före-datum?
Som jag berättade för några dagar sen när vi varit på yoga så kände vi oss inte välkomna på grund av vår (i relation till de som var där) unga ålder. Damerna skvallrade att vi var "för unga för att vara där". Men vem bestämmer den gränsen? Åldersdiskriminering funkar åt båda hållen... När är man för ung och när är man egentligen gammal? Bara för att yogan var anpassad efter den gemene senioren betyder inte det att den inte kan vara fysiskt utmanande för en person som inte benämns som senior.
Ikväll ska vi i alla fall ut och dumpstra mat, som en följd av en diskussion kring mat, vanor/ovanor, konsumtion och överflöd som vi hade under knytis-frukosten. Om man inte vet vad dumpstra är så är man välkommen att spana in dessa länkar:
http://frigan.se/
http://trashwiki.org/en/Gothenburg
http://frigan.wordpress.com/2009/06/03/friganer-i-gratistidningen-city/
http://www.fria.nu/artikel/76290
http://sv.wikipedia.org/wiki/Containerdykning
Sen kan jag också passa på att tipsa om att det just nu går en intressant dokumentärserie på Svtplay om E-nummer, det kan vara väl värt en titt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar