söndag 20 oktober 2013

Summerande inlägg, vecka 3

Denna vecka har vi verkligen satt ner fötterna och formulerat för oss själva vad det är vi vill förmedla med vår gestaltning. Det verkar som att vi är förvånansvärt överens om vad vi vill göra/förmedla. Kanske tack vare att vi från början satte upp förhållningsregler och diskuterat oss fram och prövat på olika idéer för att se vad som funkar tillsammans istället för att en dikterat. Vi har nu också gjort en del avgränsningar och skalat av sådant som känns onödigt och övertydligt eller missvisande.

Från början hade jag t.ex i uppgift att klippa ihop ett helt annat ljud (med klockans tickande i bakgrunden) men när jag satte mig för att klippa ihop de olika ljuden så tyckte jag att det var mycket mer kraftfullt och talande med enbart klockan. När jag lyfte fram det för gruppen höll de med så nu har vi enbart det tickande ljudet med ett svagt brus. Förslaget på att aktivera betraktaren/publiken och på något sätt göra dem delaktiga i vår gestaltning var något som jag kände väldigt starkt för och som gruppen sen tyckte var en bra idé som vi sen körde på. Vi prövade oss även fram där och efter att vi visade upp delar för läraren på handledningen och fick bra respons och kommentarer på de punkter vi velat förmedla känns det som att vi är på rätt spår. Hela poängen med gestaltningen är att förmedla en känsla eller en tanke till en betraktare utan att skriva dem på näsan och tala om vad de skall känna/se innan de sett det. Jag hoppas verkligen att de upplever massor med saker när de ser vår gestaltning.

På måndag ska vi repa med rekvisita och göra de sista justeringarna innan presentation...
Och på fredag gäller det.

Vad gäller denna process i sig så tycker jag den gått kanske lite för enkelt, eller smärtfritt vilket får mig att undra om vi utmanat oss själva tillräckligt. Kanske beror det på att ungefär hälften gestaltat tidigare medan resten aldrig har gjort det. Att man då har lagt det på en nivå som fungerar för alla. Och så ska det ju vara, det ska ju fungera för alla och inte bara en då det ju faktiskt är ett grupparbete. Och kanske beror det också till viss del på att vi från början satte upp förhållningsreglerna, jag vet inte.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar