söndag 11 november 2012

Animism i olika former
Under arbetet med min projekt har det varit ganska svårt att komma bort från det animistiska tänkandet och jag har märkt att det är där jag landar på ett sätt. Jag är inte religiös på något sätt och tror heller inte på någon gud men kan absolut kännas vid energin som skogen ger. Därför har jag tänkt en hel del kring detta med energier (andar om man så vill) och också handgripligen undersökt vad som händer mig på ett emotionellt plan när jag bryter mot min egen överenskommelse med skogen genom att såga ner ett träd. 

Förutom det har jag läst in mig lite på olika former av animism, och plockat ut det som jag ansåg passande för just mitt projekt, här är ett hopplock från Wikipedia som jag hoppas inte är alltför rörigt för er (för mig är kopplingarna jättelogiska).

Jag har i arbetet fokuserat en del på det som skogen ger, tex lugn och ro och energi, men jag har i arbetet även tänkt en del på den "mörka sidan" av detta ojämställda förhållande människa/natur. 
Vad händer när människan bara tar utan att ge tillbaka? Gör skogen/naturen slut med/på oss om vi skadar den? Det känns kanske väldigt aktuellt idag att tänka på naturen ur ett animistiskt tankesätt eftersom naturen nu börjar "slå tillbaka", jag tänker ex på miljöförstöring, växthuseffekten, smältande glaciärer, tropiska stormar och andra väder - och natur - fenomen osv osv. 















Animism är en teologisk uppfattning där man tror att naturen är besjälad, att det finns en ande i varje sten, växt, träd eller vattendrag. Man menar att naturen är levande, att den består av andar och att alla delar av kosmos är förbundna med varandra. 
Universum består av ett nätverk av energier, former och vibrationer. 

Schamanismen anser att världen är fylld av osynliga andar, förfäder och krafter vilka kan påverka de levande. Ofta ses den ordinära verkligheten som en illusion - medan andevärlden/drömvärlden är platsen varifrån allting styrs.
En återkommande symbol inom schamaniska kretsar är den globalt förekommande axis mundi-principen, i vilken man föreställer sig ett världsträd som sammanliknar alla världar och omsluter universum (som Yggdrasil i nordisk tradition), trädet vaktas oftast av en drake eller en orm.
Trumman och trummandet har en central roll i schamanismen för att bland annat användas för att försättas i trans eller ett meditativt tillstånd där schamanen kommer i kontakt med de ande/drömvärlden.


Inom Nordisk folktro finns en mängd olika väsen varav några går under beteckningen oknytt. En del av dessa trodde man kunde göra sig osynliga eller genom förtrollning byta getsalt. Vid gården fanns vättar eller en gårdstomte, i skogen skogsrået och nere på ängarna samlades älvor till dans i skymningen. I vattendrag och sjöar vistades tex näcken. Naturen var besjälad med rådare som var och en rådde inom sitt speciella område, men om de däremot kände sig missnöjda kunde de åsamka skadegörelse. 

Trädandar är naturandar och anses vara av kvinnligt kön och framställs ofta som unga flickor. De nämns i den grekiska mytologin och räknas där till nymferna (dryader). De är också kända i den egyptiska mytologin genom kärleksgudinnan Hathor, som hade en speciell relation till det heliga sykomorträdet. Trädandar besjälar träd och växter, som därmed kommer närmare gudarna och människorna. De är bofasta väsen och deras existens hänger ihop med trädet eller skogen som hyser dem. Blir träd och ande åtskilda, så lider båda.

Skogsrået, Skogsfrun, Skogssnuvan, Skogsnymfen eller Råndan är ett kvinnligt skogsväsen i svensk folktro. Skogsrået är skogens oftast kvinnliga härskarinna och rådare över de vilda djuren, som hon ibland skänker till dem hon behagar. Hon lockar vandrare vilse och förför män som hon fattar tycke för. Framifrån är hon skön och tilldragande, men sedd bakifrån har hon ofta en ihålig rygg som ett gammalt träd. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar