tisdag 13 november 2012


Quercus Robur
Elin Karlsson 2012

Avslutande blogginlägg - tänk på att ljudet i klippet är justerat för att lyssnas på genom ett ekträd, har du inget sånt blir det bäst genom ett par hörlurar.


Vad
Ljudinstallation bestående av en ljudloop spelad genom en träbit av ek 
(ca 30 x15cm).

Hur
Ljudet är inspelat med mikrofon och redigerat på dator i ett ljudredigeringsprogram. Träbiten som är ett utsnitt ur en ekstam är nedsågad för hand i ett naturreservat i det område som gestaltningen hade sin utgångspunkt i. Trästycket är obehandlat, med barken fortfarande kvar på utsidan, på dess baksida är transducerhögtalare som spelar upp ljudfilen fastsatta, dessa förvandlar träbiten till en egen högtalare och ger illusionen om att det är träbiten som sjunger.

Varför
Verket är ett försök att med ljud hitta och förmedla lugn och ro samt gestalta den ekskog som stod i området långt innan all bebyggelse.

Processbeskrivning
Utgångspunkten för kursen var området kring Frölunda som vi på egen hand skulle undersöka och finna en gestaltningsingång i. Samtidigt som kursen startade, började också en stor och (o)ljudlig renovering av min lägenhet som gjorde att jag vid undersökningen av området sökte mig till platser som jag upplevde som lugna och rogivande. Platser där det fanns ett omslutande och skyddande hölje av träd och växtlighet. Dock var det platser som jag personligen saknade anknytning till och som jag ville veta mer om, så jag sökte information på nätet och fann ett stycke som jag fastnade för;

"Fram till 1500-1600-talen har stora ekskogar vuxit i trakten, men dessa skövlades bl.a. av danskarna som behövde virke för att bygga krigsskepp. År 1618 befallde den danska länsherren bl.a. att 3000 ekar skulle fällas i området."

Efter att jag läst detta bestämde jag mig för att använda mig av det i mitt gestaltningsprojekt. Oljudet i mitt hem fick mig att fundera kring vad det är för typ av ljud som gör oss lugna och om det är så att vi matas med så mycket ljud att vi använder annat ljud för att stänga andra ljud ute. När jag befann mig i området noterade jag att många skärmade av sig genom att lyssna på musik i hörlurar och i projektets början talades det om att inte bara ta ifrån Frölunda utan också ge tillbaka. Detta fick mig att fundera på om man skulle kunna ersätta soundtracken som människor lyssnar på med ett annat ljudspår, för att på så sätt gestalta den ekskog som stod i området förr. 

Eftersom jag aldrig tidigare arbetat med ljud fick jag ta hjälp med den tekniska biten av min vän som är ljudkonstnär, något som jag vanligtvis inte brukar göra eftersom jag brukar vilja klara av allting själv. Samarbetet fungerade bra och gjorde att jag lärde mig en hel del och genom att hjälpa mig fick hon inspiration att göra ett eget, så det gav oss båda någonting vilket var väldigt givande.



















Jag ser mitt ljudspår som trädets sång eller berättelse men eftersom det var det meditativa och lugna som jag ville förmedla så valde jag, istället för att ha nästan övertydliga skogsljud (ex. fågelkvitter och vind) som i förväg försätter lyssnaren i ett specifikt scenario, att ha ett ambient ljud där jag fokuserat mer på meditativa klanger och melodier som sveper en med och ger kroppslighet åt trästycket.

Med hjälp av ljudet av kanoner på krigsfartyg i fjärran kopplar jag an till historien och låter dem bli ett eko av det förgångna. Ekbiten som ljudet spelas genom är tagen från samma geografiska område som nämns i historien och skulle därför kunna vara ättlingar till de ekar som växte där på 1600-talet.

Det var därför viktigt för mig att inte gå och köpa en träbit utan att faktiskt ta mig ut i skogen och såga det själv hur motvilliga känslor jag än hade mot det. Dock har jag sådan respekt för naturen att jag hade svårt att genomföra det, då det helt går emot min ställning om att man skall ta hand om skogen, och att den har ett andligt väsen som man får energi och helande från. Genom att skada den energin rubbar jag balansen på något sätt, både i skogen och kanske också i mig själv.


















Jag trodde verkligen inte att det här projektet skulle drabba mig på ett sådant personligt och emotionellt plan som det gjort och jag har under arbetets gång märkt att det varit ganska svårt att komma bort från det animistiska tänkandet (där man menar att universum består av ett nätverk av energier som alla är förbundna med varandra) men har också märkt att det är där jag landar på ett sätt. 


Jag har fokuserat en del på det som skogen ger, t.ex. lugn, ro och energi, men jag har även tänkt en del på den mörka sidan av det ojämnställda förhållandet människa/natur. Det känns idag kanske väldigt aktuellt att tänka på naturen ur ett animistiskt tankesätt eftersom naturen nu börjar "slå tillbaka", jag tänker t.ex. på miljöförstöring, växthuseffekten, smältande glaciärer och väder - och natur – fenomen. 


Jag är inte religiös alls och tror heller inte på någon gud men kan absolut kännas vid energier i naturen omkring oss. Därför har jag tänkt en hel del kring detta och handgripligen undersökt vad som händer mig på ett emotionellt plan när jag bryter mot min egen överenskommelse med skogen genom att såga ned ett träd. 



















Kanske kan jag inte längre få den helande energin av skogen om jag skadar den? Vad ska jag göra om skogen inte längre vill skänka mig ro? Kommer hon vara förlåtande och ta mig tillbaka eller kommer hon vara skoningslös och göra slut med/på oss om vi skadar henne? Vad händer när människan bara tar utan att ge tillbaka?

Jag måste tänkta på vad jag gör mot andra, det kanske sårar mig själv men jag måste göra det.

Presentation
Allra helst hade jag velat presentera mitt arbete på plats i Frölunda men då jag behövde förhålla mig till kursens ramar fick jag komma på bästa sättet för presentation i klassrumsmiljö. Utsnittet fick därför ta plats på väggen i lagom hög höjd med barken utåt så att man kunde lägga örat mot och lyssna. Står man en bit ifrån träbiten hör man ett svagt ljud som aktiverar betraktaren att gå närmre. Eftersom träbiten också doftar skog och trä triggas sinnet hos betraktaren och ger en extra nivå.



















I mitt förra gestaltningsprojekt tillverkade jag objekt som jag placerade ut i naturen, denna gång tog jag med naturen in och gjorde den till objekt istället. Denna gång besjälar jag och tar fram anden ur döda ting som helt plötsligt blir levande. 

Fast å andra sidan kanske jag helt enkelt för talan åt någon som inte vill bli talad för. Så i slutändan ställer jag mig frågan; har jag lyckats förmedla det jag ville förmedla?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar