Testar material

Navelskådning

Visste ni förresten att det i en navel finns ett helt ekosystem av bakterier som är större än det i en hel regnskog? Och att de bakterierna är individuella, ungefär som fingeravtryck?

Återkommer efter djupdyket.

Ref

Har lånat en bok som jag blev tipsad om som jag hoppas skall vara till hjälp på något sätt. Antingen i gestaltning eller text. Boken i fråga heter Skola i normer (Martinsson, L & Reimers, E. red. Gleerups förlag 2008).

Och sen har jag också lånat Perception - hur människan tar emot och behandlar information från sin omgiving (Day, H. Ross. Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1972)

Sammanfattning vecka två

Veckan kan nog bäst summeras med orden:

_ sökande
_ frustration
_ reflektion


Det fick mig att minnas en artikel i tidningen Filter (#22:2011) jag läst för ett tag sen som handlade om just frustration och där en psykolog i en intervju talar om hur även vuxna hamnar i så kallade trotsåldrar precis som barn. Trotset (att bli frustrerad eller riktigt förbannad utan att riktigt veta varför eller på vad) är alltså något som är genomgående för alla omvälvande perioder i livet. I artikeln ges exemplet om barnet som skall lära sig att gå och som finner det väldigt frustrerande att inte lyckas, men att det är just frustrationen och motståndet som skyndar på och blir drivkraften för barnet att vilja lära sig och gå vidare. Likadant är det för vuxna, det vill säga, frustrationen är bensinen i vår motor.
Under dessa utvecklingsperioder sover en dåligt och blir irriterad över att en måste hantera att andra än en själv kontrollerar situationen. Du drömmer också mer än vanligt eftersom utvecklingsfaserna är så intensiva att dagens timmar inte räcker till (något som jag kan relatera mer och mer till då detta och tidigare arbeten initialt pågått i mitt huvud). Drömmarna är också en del av den reflektionsprocess som pågår i dig när du befinner dig i en utvecklingsperiod för som vuxen hanterar en sitt trots lite mognare än vad kanske ett barn skulle göra. Vi gör det vi måste, stannar upp och reflekterar. Psykologen i artikeln menar att detta är mycket viktigt och är något som en måste får göra eftersom vitsen med trotsperioderna är att vi skall komma fram till vad vi tror på. Vidare menar denne att en bör försöka se det positiva i det jobbiga även om det är svårt, för trotset leder faktiskt vidare till någonting väldigt bra, även om det är jättefrustrerande när vi är mitt uppe i det. Och det är väl just det jag håller på med just nu, stannar upp och reflekterar för att genomgå en process. Stanna upp och se mig själv i den där smeten.

Det tar tid att lära sig nya saker.

Tid. tid. tid. tid.

tick tock.

Efter första handledningen

Gårdagens handledning gick bra även om jag kände att några av referenserna var orelevanta och har således valt bort att fördjupa mig närmre i dem. Resten gav mig lite mer skinn på benen vilket kändes bra för jag vill liksom ta mig förbi bildsökarstadiet som jag befunnit mig i i några dagar nu (antecknade även några referenser som inte var menade till mig men som det inte skadar att kika på).
Dagens handledningstillfälle var bra men jag saknar den klassiska handledningen i form av och via samtal(et) där en själv får verbalisera för handledare och grupp vad det är en gör för att själv (och tillsammans med dem se vad det är en gör). Jag har därför lite svårt att se poängen med att "opponera" på varandra eftersom den fria samtalsdelen faller bort och istället blir en överstimulering av (ibland) orelevanta referenser och det dessutom blir svårt att sätta sig in i studiekamraternas arbeten och formulera vad de gör när en har fullt upp med att formulera sitt eget. Såklart förstår jag att det är en övning i framtida lärar/elev samtal en kommer ha som färdig bildlärare sen men i dagsläget känns det inte bra för det bygger på stressen (även kallar mental överansträngning och som kan uppstå ur både över- och understimulering). Och såklart är det upp till mig och en övning i sig att kunna sålla mellan det givna materialet, men äh, jag vet inte jag känner mig mest inte speciellt utmanad och är väl kanske också lite skoltrött såhär på slutsträckan.
Jag funderar på vad jag egentligen skulle kunna göra för att utmana mig själv och inte lägga min process i andras händer, som det blev förra gången, och har heller inget bra svar på varför eller hur det blev så att jag känner att jag bara vill låsa in mig och mitt arbete och inte visa det för någon förs det är "klart" för så har det aldrig varit förut. Så innan någonting annat sker idag har jag tänkt att jag ska fortsätta skriva, tänka och verbalisera vad jag håller på med för att kunna ta mig vidare. Men framförallt försöka släppa frustrationen och hoppas att utmaningen kommer.


Ref:
- The Wellcome collection som är ett museum i London (skulpturen av John Isaac i föregående inlägg kommer därifrån) och "the destination for the incurably curious", "offers visitors contemporary and historic exhibitions and collections about human and animal health. Önskar jag kunde åka till London just nu!

Har också till min stora glädje återupptäckt Art & Sience Journal.

Sen hade tidningen Avant ett nummer om kropp för ett tag sen med en hel drös intressant artiklar på temat.

Research

[källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sjukdom ]

[källa: http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Allman-oversikt/Manniskokroppen---en-oversikt/ ]

Prövar mig fram

Experimenterar med salt och ser om det är något att ha. Detta är steg ett. Steg två blir att blanda med lim för att bygga något tredimensionellt.

Efter att jag blandat färdigt salt och färg så kändes det lite "jaha, å nu då, vad vill jag säga med det här?". Jag vet inte, men ska låta det torka tills imorgon och se om det ger något mer eller om spåret är uttömt.

Vad gör du? Samtidskonst som pedagogisk handling - BVKFG1

Uppgift: Utgå från en pedagogisk händelse som ni tillsammans iscensätter.

För påminnelsens skull

Det känns också skönt, när jag läser igenom mina tidigare inlägg från andra gestaltningsprocesser, uttryckt med mina egna ord, att se att det alltid är så här i början även om jag vet om det. Jag skulle nog kanske säga att jag befinner mig någonstans mellan förvirring och att samla på sig. Andra arbetar med fysiska material men jag brukar samla på i huvud och känsla först och låta resten spira utifrån det. Idag har jag också gjort en s.k. bakvänd tankekarta (där en istället för att ha en mitt där alla ord kommer ur, så skriver en de yttre orden först för att se om en kan finna mittens nämnare) genom att se till mina tidigare teman. Jag har en idé om vad jag vill göra, eller i alla fall ett sorts avsparkstema men jag ville ändå för översiktens och reflektionens skull göra kartan för att se om det kunde finnas någonting i den som jag kan återkoppla till i det jag gör nu. Annars arbetar jag vidare med kropp(en).

Den bakvända tankekartan ser för tillfället ut så här, men kan tänkas byggas på:

[Bild]Karta över tankegång

Som jag sa har jag en anslagstavla med inspiration till denna kurs på pinterest, länk här. På anslagstavlan är det lättare att se samband bilderna emellan mer överskådligt men här kommer ändå ett urval. Som en tankekarta.

Källor:
1. http://media-cache-ec0.pinimg.com/736x/32/f7/52/32f7521b356ef176eb918e03c381d33e.jpg
2. http://media-cache-ec0.pinimg.com/236x/d4/ec/29/d4ec29a42a8ddf6ba4bd3a318754442a.jpg
3. http://media-cache-ec0.pinimg.com/736x/cf/2f/95/cf2f955fc0e7c058f5038f47ade3a89d.jpg
4. http://media-cache-ak0.pinimg.com/736x/f4/85/be/f485be30dfa6661f50461fbf9b018121.jpg
5. http://media-cache-ak0.pinimg.com/736x/d1/d3/47/d1d34741e0039fdb6e999e23bdf0a331.jpg
6. http://media-cache-ec0.pinimg.com/236x/68/6a/f9/686af94c821f8dd19e1292cfa9b8a88b.jpg
7. http://media-cache-ak0.pinimg.com/736x/68/3f/01/683f019afb82ac3a196ad9dc0bd370f3.jpg
8. http://media-cache-ec0.pinimg.com/736x/18/a3/89/18a389de906e162555ad3290654c57d6.jpg

Testar ett material

Sammanfattning vecka 1

Första veckan av gestaltningen har satt igång och jag har försökt att lugna mig själv och den stress jag känt inför att prestera och sätta igång med något. Jag har tänkt mycket och skrivit ner, för mig själv, vad som är viktigt, vad som är bra förutsättningar för mig och hur jag kan ta mig vidare utan att känna stress, vad jag vill få ut av gestaltningen osv.

Jag har inte känt att jag kan formulera mig såhär i text ännu, så håll tillsvidare tillgodo med lite fattiga inlägg.

Börjar med vadå?

Å så gick startskottet!

Jag vill sätta igång så jag har idag tagit mig till min ateljé men vad jag skall arbeta med är oklart så jag har sökt i bildarkivet och startat en anslagstavla specifikt för den här kursen på Pinterest, länk här.

Frågorna regnar tätt och fler lär de bli... men, om jag skall hitta en ingång så kanske den skall ta sin början i det jag inspireras och funderar mycket kring just nu. Se Pinterests bildexempel, då det är lättare att inte fastna i orden. Jag kan tänka och tänka men har svårt att "känna fullt ut" för ett ämne och kommer således ingenstans, men sen inser jag ju att jag faktiskt inte alls behöver förbinda mig till att det är det här det skall bli sen. Tur. För det är ju hela grejen med att arbeta processbaserat. En börjar någonstans för att sen länkas vidare.

En påminnelse kan vara nyttig ibland.

Ref:
John Isaacs skulpturer

Gestaltning+text

PM Examenskurs Bild LBD500

Urval av tidigare gestaltningsarbeten:

Quercus Robur

Pixel Intervention

Mykorrhiza

Tidigare Ref:
Normkritisk Pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring - Bromseth
Rachel Sussman
Theresa Margolles

Tanke:
Jag hade så svårt att lyssna till vad jag ville i förra gestaltningen, just för att det skulle definieras så tidigt i processen, så denna gång tänker jag inte formulera eller måla upp något att följa såhär i början utan vet att frågorna kommer under processens gång.

Lurkar och undersöker en plats

Första intrycket: obehaglig, iakttagande, äcklig matos lukt, byggoljud och alldeles för många intryck.

Närmre iakttagelse: här vistas ingen, stenstoderna är uråldriga väktare och intrycken minskar när du sätter dig ner. Doft och ljud är fortfarande äckliga och bullriga.

Vi samtalar om platsen och i samtalet händer något. Vi gräver djupare, lager för lager skalar vi av platsen. Frotterar, fotar, samtalar, känner, reflekterar, ritar och spelar in ljud. Vi är arkeologer.

Arbeta vidare: lukt, ljud och lager. Påverkas och Förhålla sig till platser genom ljud. 

Låna andras ögon

Dagens lurk i källarskrubb:

Att Göra (perfrom - to perfrom - to do performance - performance studies )
SPEL (GAME) - LEK (PLAY) - RITUAL

-- LURK/ Smyga/ Lura/ som metod? förslag på att komma in i och analysera det egna görandet inifrån.

Uppgift #1: Lurk - all the sounds kept drifting in

All the sounds kept drifting in

Hur ska en då förhålla sig till uppgiften? När jag hörde den spelas upp fastnade jag för och skrev ner detta:

"...all the sounds kept drifting in.."

Varför? Svaret är svårt att ge, men som alltid har pusselbitarna fallit på plats efter lite tid att marinera på saken.

The Ouija board = berättelse eller redogörelse för händelser - Lurk - spionera på sig själv eller att se sig själv eller sin omgivning med nya ögon utifrån + citatet = ljud, eller ljud som sluppit/smitit iväg... - Och, VAD gör JAG?

Vad hör jag för förrymda ljud när jag gör det jag gör? Vilka berättelser smiter iväg och in genom mina väggar? Jag spenderar mycket tid i min atelje som är en gammal butikslokal med stora fönster som vätter ut mot gatan. Rutorna har bara ett glas så en kan höra hela konversationer och har en då gardinerna fördragna kan en (ovilligt och ofta genant) höra både det ena eller det andra. En blir en ofrivillig åhörare. Omvänt iakttar de även mina rörelser och kanske också ljud(?). Hur uppfattas de ljuden av andra? Har en gardinerna öppna stannar ofta människor och tittar in, ofta med en kommentar om något de ser, ovetandes om att alla deras ljud smiter iväg in genom rutan.

....

Vad gör du? Samtidskonst som pedagogisk handling

Researchar, känner efter, reflekterar och lurkar.

LURK.