Inspiration & Ref

Serien Växternas planet:

"Växterna fick livet att gå upp på land. De styrde dinosauriernas uppgång och fall och är än idag förutsättningen för allt liv. Deras mål är världsherravälde. I tre avsnitt med unika bilder från hela jordklotet skildras jordens utveckling ur växternas perspektiv.Det första avsnittet handlar om hur växterna skapat luften vi andas, marken vi brukar och avgör vem som ska leva eller dö."

[text & bild, Sveriges Television]

Research; Quest

In mythology and literature, a quest, a journey towards a goal, serves as a plot device and (frequently) as a symbol. Quests appear in the folklore of every nation^[1] and also figure prominently in non-national cultures. In literature, the objects of quests require great exertion on the part of the hero, and the overcoming of many obstacles, typically including much travel. The aspect of travel also allows the storyteller to showcase exotic locations and cultures (an objective of the narrator, not of the character).^[2]

(källa: Wikipedia)

Quest

The hero normally aims to obtain something or someone by the quest, and with this object to return home.^[3] The object can be something new, that fulfills a lack in his life, or something that was stolen away from him or someone with authority to dispatch him.^[4]

Sometimes the hero has no desire to return. Sir Galahad's quest for the Holy Grail is to find it, not return with it. A return may, indeed, be impossible: Aeneas quests for a homeland, having lost Troy at the beginning of Virgil's Aeneid, and he does not return to Troy to re-found it but settles in Italy (to become an ancestor of the Romans).

If the hero does return after the culmination of the quest, he may face false heroes who attempt to pass themselves off as him,^[5] or his initial response may be a rejection of that return, as Joseph Campbell describes in his critical analysis of quest literature, The Hero With a Thousand Faces.

If someone dispatches the hero on a quest, the overt reason may be false, with the dispatcher actually sending him on the difficult quest in hopes of his death in the attempt, or in order to remove him from the scene for a time, just as if the claim were sincere, except that the tale usually ends with the dispatcher being unmasked and punished.^[6] Stories with such false quest-objects include the legends of Jason and Perseus, the fairy tales The Dancing Water, the Singing Apple, and the Speaking Bird, Go I Know Not Whither and Fetch I Know Not What, and the story of Beren and Lúthien in J. R. R. Tolkien's Silmarillion.

The quest object may, indeed, function only as a convenient reason for the hero's journey. Such objects are termed MacGuffins. When a hero is on a quest for several objects that are only a convenient reason for his journey, they are termed plot coupons

Söker grenar till mitt konstnärliga släktträd

Efter förra veckans redovisning/handledning fick jag i läxa att:

1. Gå upp i skala, ta plats och arbeta mer fysiskt och utanför den metod jag är van vid.

2. Definiera mitt konstnärliga släktträd. 

3. Jobba i ateljén på HDK

För att säga något om nummer två, så är det himla svårt. Jag vet ju vad jag gillar, vad för typ av arbeten av andra som jag inspireras av osv, men att sätta sig ner och samla dem för att kunna se någon helhet är svårt. Kanske för att jag är så sämst på namn. Men jag tänkte att enklast vore ju om jag samlade dem som referenser i form av bilder på en egen Pinterest tavla. Vill en följa så heter jag elinutten där. 

Angående nummer ett så ska det bli kul men är skitläskigt. Det är något jag velat göra ett tag men som jag varit lite rädd för att pröva, att gå utanför sin comfort zone med metod/tillvägagångssätt/process alltså. Jag har känt en sån frustration ett tag men inte riktigt förstått varifrån den kommit, men nu förstår jag att det ligger i att jag ett tag känt att jag kört i samma spår utan att förnya/inspirera/lära mig något nytt. Vanligtvis brukar jag tänka tänka tänka men nu ska jag bara göra göra göra, å låta kroppen arbeta å sen kan tänkandet komma.

Jag har heller inte jobbat så mycket skulpturalt tidigare så det är ytterligare en grej som gör det till en utmaning. Och på tal om utmaning tycker jag nog att det mest läskiga är att vistas i skolans ateljé ensam med massa andra studenter som jag inte känner. Jag är inte så bra på att söka kontakt, de är säkert jättesnälla allihop men jag känner mig lite som en egen ö.

Idag ska jag iväg och köpa material så att jag kan börja arbeta, dock är jag lite sugen på att kanske fimpa garnet och istället jobba med trä. Ska börja experimentera, det ena utesluter ju inte det andra.

Som avslutning kan jag bjuda på ett axplock ur min inspirationsmapp på datorn, det är av blandad kompott...

Zander Olsen, Anne Lindberg, Marina Abramovic, Inge Jacobsen, Phil Collins, Chitra Ganesh och Helen Chadwick.

Animism i olika former
Under arbetet med min projekt har det varit ganska svårt att komma bort från det animistiska tänkandet och jag har märkt att det är där jag landar på ett sätt. Jag är inte religiös på något sätt och tror heller inte på någon gud men kan absolut kännas vid energin som skogen ger. Därför har jag tänkt en hel del kring detta med energier (andar om man så vill) och också handgripligen undersökt vad som händer mig på ett emotionellt plan när jag bryter mot min egen överenskommelse med skogen genom att såga ner ett träd. 

Förutom det har jag läst in mig lite på olika former av animism, och plockat ut det som jag ansåg passande för just mitt projekt, här är ett hopplock från Wikipedia som jag hoppas inte är alltför rörigt för er (för mig är kopplingarna jättelogiska).

Jag har i arbetet fokuserat en del på det som skogen ger, tex lugn och ro och energi, men jag har i arbetet även tänkt en del på den "mörka sidan" av detta ojämställda förhållande människa/natur. 
Vad händer när människan bara tar utan att ge tillbaka? Gör skogen/naturen slut med/på oss om vi skadar den? Det känns kanske väldigt aktuellt idag att tänka på naturen ur ett animistiskt tankesätt eftersom naturen nu börjar "slå tillbaka", jag tänker ex på miljöförstöring, växthuseffekten, smältande glaciärer, tropiska stormar och andra väder - och natur - fenomen osv osv. 

Animism är en teologisk uppfattning där man tror att naturen är besjälad, att det finns en ande i varje sten, växt, träd eller vattendrag. Man menar att naturen är levande, att den består av andar och att alla delar av kosmos är förbundna med varandra. 
Universum består av ett nätverk av energier, former och vibrationer. 

Schamanismen anser att världen är fylld av osynliga andar, förfäder och krafter vilka kan påverka de levande. Ofta ses den ordinära verkligheten som en illusion - medan andevärlden/drömvärlden är platsen varifrån allting styrs.
En återkommande symbol inom schamaniska kretsar är den globalt förekommande axis mundi-principen, i vilken man föreställer sig ett världsträd som sammanliknar alla världar och omsluter universum (som Yggdrasil i nordisk tradition), trädet vaktas oftast av en drake eller en orm.
Trumman och trummandet har en central roll i schamanismen för att bland annat användas för att försättas i trans eller ett meditativt tillstånd där schamanen kommer i kontakt med de ande/drömvärlden.

Inom Nordisk folktro finns en mängd olika väsen varav några går under beteckningen oknytt. En del av dessa trodde man kunde göra sig osynliga eller genom förtrollning byta getsalt. Vid gården fanns vättar eller en gårdstomte, i skogen skogsrået och nere på ängarna samlades älvor till dans i skymningen. I vattendrag och sjöar vistades tex näcken. Naturen var besjälad med rådare som var och en rådde inom sitt speciella område, men om de däremot kände sig missnöjda kunde de åsamka skadegörelse. 

Trädandar är naturandar och anses vara av kvinnligt kön och framställs ofta som unga flickor. De nämns i den grekiska mytologin och räknas där till nymferna (dryader). De är också kända i den egyptiska mytologin genom kärleksgudinnan Hathor, som hade en speciell relation till det heliga sykomorträdet. Trädandar besjälar träd och växter, som därmed kommer närmare gudarna och människorna. De är bofasta väsen och deras existens hänger ihop med trädet eller skogen som hyser dem. Blir träd och ande åtskilda, så lider båda.

Skogsrået, Skogsfrun, Skogssnuvan, Skogsnymfen eller Råndan är ett kvinnligt skogsväsen i svensk folktro. Skogsrået är skogens oftast kvinnliga härskarinna och rådare över de vilda djuren, som hon ibland skänker till dem hon behagar. Hon lockar vandrare vilse och förför män som hon fattar tycke för. Framifrån är hon skön och tilldragande, men sedd bakifrån har hon ofta en ihålig rygg som ett gammalt träd. 

Tack SVT
Ta å spana in dokumentären om Klara Kristalova vettja.

Och varför inte ta å botanisera i resten av SVT:s arkiv? Där finns massor med annan bra inspiration att hitta.
[bild]

Svenska skolan, se & lär
Så här färgglada och lekfullt inspirerande är en skola i Paris, dä är annat än den svenska tråkskolan dä!
Här kan man läsa mer.

Chitra Ganesh
Ett tips till er som inte redan sett Chitra Ganesh utställningen på Göteborgs Konsthall borde verkligen gå dit. Mycke bra!

Oväntad Vildmark
Häromdan såg jag denna dokumentärfilm på SVT. Den fick mig att koppla till en rad en av kursens första uppgifter om att granska en plats men också till en rad olika diskussioner kring exempelvis var man kan och får rum för reflektion i det offentliga rummet idag. Filmen är otroligt fint filmad med vacker foto och kan ses som en poetisk kartläggning av en plats som dessutom väcker en hel del frågeställningar.

Mycket sevärd!

Mer mönster

Appropriering, art intervention & vävning

Från Wikipedia:

Appropriation is a fundamental aspect in the history of the arts (literary, visual, musical). Appropriation can be understood as "the use of borrowed elements in the creation of a new work."

In the visual arts, to appropriate means to properly adopt, borrow, recycle or sample aspects (or the entire form) of man-made visual culture. Strategies include "re-vision, re-evaluation, variation, version, interpretation, imitation, proximation, supplement, increment, improvisation, prequel, pastiche, paraphrase, parody, homage..."

The term appropriation refers to the use of borrowed elements in the creation of a new work (as in 'the artist uses appropriation') or refers to the new work itself (as in 'this is a piece of appropriation art').

Inherent in our understanding of appropriation is the concept that the new work recontextualises whatever it borrows to create the new work. In most cases the original 'thing' remains accessible as the original, without change.

Art Intervention: (från wikipedia)

Art intervention is an interaction with a previously existing artwork, audience or venue/space. It has the auspice of conceptual art and is commonly a form of performance art. It is associated with the Viennese Actionists, the Dada movement and Neo-Dadaists.

Intervention can also refer to art which enters a situation outside the art world in an attempt to change the existing conditions there. For example, intervention art may attempt to change economic or political situations, or may attempt to make people aware of a condition that they previously had no knowledge of.

Although intervention by its very nature carries an implication of subversion, it is now accepted as a legitimate form of art and is often carried out with the endorsement of those in positions of authority over the artwork, audience or venue/space to be intervened in. However, unendorsed interventions are common and lead to debate as to the distinction between art and vandalism.

By definition it is a challenge, or at the very least a comment, related to the earlier work or the theme of that work, or to the expectations of a particular audience, and more likely to fulfil that function to its full potential when it is unilateral, although in these instances, it is almost certain that it will be viewed by authorities as unwelcome, if not vandalism, and not art.

Vävning/hemslöjd:

Hemslöjd är en hantverksmässig tillverkning av bruks- eller prydnadsföremål för eget behov eller till försäljning.

Rötterna till hemslöjd finns i den svenska allmogekulturen där den också hämtar inspiration. Slöjdade föremål är präglade av handens arbete och kunskap om material och teknik. Inom hemslöjd används traditionellt naturen som materialkälla, men även återbruk är vanligt.

Hemslöjd är en förening av nutid och tradition, lokal särprägel och slöjdarens skaparlust.

(källa: Wikipedia)

Inspiration

http://www.lisarodden.com

Mönster

Maneter

Husinspiration på alla möjliga håll
Detta fantastiska kojbygge i Svaleboskogen.

Detta på spårvagnshållplatsen.

Och så detta inne på en butik.

Jag är trotsigt ilsken
Detta arbete har gjort mig arg, inte för att jag inte varit peppad på det, utan för att ingenting har gått som jag velat. Jag fick som bekant ett utbrott på arbetet och förstörde det, och kanske behöver jag lite ilska, när det många av mina tidigare arbeten är gulliga och rätt snälla.

Jag är helt utmattad, arg och har en ilska som jag inte riktigt vet var jag skall rikta eller varifrån den kommer. Men så häromdan läste jag någonting som fick mig att känna "Ja! Men så här känner ju jag precis just nu".

Det jag läst var i tidningen Filter (#22:2011) och närmare bestämt en intervju med psykologen Malin Alfvén som handlade om hur även vuxna hamnar i så kallade trotsåldrar precis som barn. Alfvén menar att trotsåldrarna fortsätter även långt efter de sista tonårsrevolterna och att alla människor oavsett ålder egentligen säger samma sak "Nej, jag vill inte!". Trotset - att bli riktigt förbannad utan att riktigt veta varför eller på vad - är genomgående för alla omvälvande perioder i livet menar Alfvén.

(Tack, va skönt, jag är normal)

När ett barn skall lära sig att gå är det väldigt frustrerande innan de första stegen kommer, men det är just frustrationen och motståndet som skyndar på utvecklingen hos barnet - och likadant är det hos vuxna.

I sådana utvecklingsperioder sover man dåligt och får vredesutbrott över insikten att man måste hantera att andra än en själv ibland bestämmer över situationen.

(Jo, tack det har jag fått erfara)

Under dessa utvecklingsperioder drömmer man också mer än vanligt eftersom utvecklingsfaserna är så intensiva att dagens timmar inte räcker till. Något som jag kan relatera till en hel del då jag t.ex arbetat mer i mitt huvud med detta arbete, mer än vad jag kanske brukar, och därför fått lite kritik för att jag inte handfast gör någonting för att komma igång (en metod som brukar fungera bra för mig annars). Jag har vistats uppe i knoppen så mycket att jag glömt var Exit skylten finns.

Som vuxen hanterar man sitt trots lite mognare än vad kanske ett barn gör, vi säger inte "jag vill inte", lägger oss på golvet och skriker utan gör det vi måste. Men oftast stannar man upp och reflekterar, och det måste man få göra menar Alfvén, då

"..vitsen med dessa trotsperioder är att vi skall komma fram till vad vi tror på".

Och det är väl just det jag håller på med nu, stannar upp, reflekterar och, som handen i handske med HDK:s filosofi, genomgår en process. Och så omfamnar jag helhjärtat Alfvéns budskap:

"Se det positiva i det jobbiga. Trotset leder faktiskt vidare till någonting väldigt bra, fastän det är megafrustrerande när vi är mitt i det."

Så jag tänker vara trotsigt ilsken ett tag till, för jag utvecklas, så det så!

Detta tåls även att tänka på när vi som färdigutbildade lärare står där exempelvis ska bedöma en elevs prestationer och eleven inte kunnat prestera ett s.k mätbart resultat. I Pedagogisk bedömning - om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap" (Stockholm Universitets förlag, 2011) kan vi läsa:

"I dagens skola lägger man nu större vikt vid den studerandes förmåga att själv ställa fruktbara frågor och lära genom försök och misstag"

Hatten av för det! Lärande tar tid.
Punkt.

Hurra!
Detta har inget med pågående gestaltningsarbete att göra, MEN jag blev desto mer peppad efter att jag alldeles nyss fick ett mail om att jag blivit antagen till Valands sommarkurs Kontextrelaterat konstnärligt arbete i offentliga rummet med Katja Aglert som kursledare. Heja va kul!!! Ni minns kanske att jag blev väldigt inspirerad efter att jag varit på Katjas föreläsning för ett tag sen och skrev detta inlägg om att misslyckas?

V19
Denna vecka har arbetet inte gått nämnvärt framåt rent skapandemässigt, däremot har jag sökt inspiration, varit frustrerad över att saker och ting inte går som jag vill.

Jag överväger olika möjligheter för att "rädda" mitt misslyckade husbygge jag har. Kan jag göra andra saker med de tejprester och tillknöcklade kartongbitar jag har? Ska jag kanske göra en film om mitt sökande efter hemmet?

Lappa ihop
Nu har jag ju en hel hög med kartongbitar från förra veckans massaker som jag sitter och funderar på vad jag ska göra med.

Kanske skulle jag ta och lappa ihop bitarna och se vad det blir. Det är ju ändå lite så det blir när man bryter upp från ett liv eller plats och skapar sig ett nytt på en annan. Man tar de bitar man getts, lägger till och tar bort för att färdigställa sitt pussel. Man passar in de bitar som saknas för att få en helhet.
Sen kan man ju ha vissa bitar i ens liv som man kanske inte alltid är stolt över eller som man känner att man inte kan stå för idag men som likväl är en viktig komponent till den man har blivit och är idag. De dåliga bitarna kan man inte kasta bort, man måste handskas med dem och försöka passa in dem i pusslet så gott det går även om bitarna är udda och inte alltid passar.

Inspirationen till denna tankegång var detta:

(bild från Apartment Therapy)

Mitt arbete får kanske en lite för stor metaforisk innebörd än vad jag tänkt från början, men vi får se vart det leder.

Jag inspirerades även en hel del av måndagens workshopsarbete av tidningspapper och tejp tillsammans med de besökande Japanerna. Förutom att samarbeta över språkbarriärer och kulturer lyckades vi skapa en riktigt häftig konstruktion som tog upp hela biblioteket. Helt i min smak!

Sen sa den japanska läraren någonting som fastnade "defy gravity" och som jag började spinna vidare på. Han sa också att det bästa sättet att arbeta var att använda sig av de 3 H:na, Hand, Head, Heart, något som jag gör tummen upp åt!


(sista bilden lånad av Sara)

TEJP
Idag har jag vikarierat och än en gång bevittnat tejpens konfliktskapande egenskaper. Av egna observationer att döma från vikarierande och VFU har jag noterat att de gånger stora slagsmål eller allvarligare konflikter brakat loss så har tejp spelat en stor roll på ett eller annat sätt... antingen har tejpen använts som vapen, eller till att fasthålla eller förnedra någon eller så har tejpen eller tejpbristen i sig skapat en konflikt. Inte kunde man väl tro att lite tejp skulle vara något så allvarligt.

I förlängningen av dessa tankar började jag sen spåna på om jag kanske skulle vilja bygga någonting med tejp eller på något sätt använda mig av tejp i min gestaltning. Med inspiration hämtad från live-action från skolans värld.
Dragningen till tejpen ligger nog för mig i det att den är så vanlig med ett tilltänkt användningsområde men att den också (uppenbarligen) kan skapa sådan konflikt i sin framfart. Tejp är också något som är tillgängligt, kladdigt, irriterande, roligt och som man kan finna flera nivåer av symbolik i. Jag tänker även att tejpen på ett sätt hänger ihop med min första tanke om att ta plats och synas.

Sen kom jag också att tänka på en tejp workshop vi hade tillsammans med textilkonstnären och formgivaren Pasi Välimaa på Kävesta Folkhögskola när jag gick där för några år sen. Då var uppgiften att med endast ett ark papper (storlek jättestort) och maskeringstejp skapa struktur och mönster. Något som jag minns var riktigt givande och kul.

Så kanske är det tejpens väg jag skall fortsätta gå i denna gestaltning?

Efter dagens tejp-incident och tankegång började jag googla runt på nätet efter tejp-inspiration.

Devoured av Johnny Boy Eriksson

Happytape(!)


Via Urban core

Shangrala's Scotch tape art

Inload

Sen är jag ju lite deppig över att jag missade Konst + aktivism utställningen på Konsthallen där tejp spelade en viktig roll.

GESTALTNINGSARBETE - KONFLIKT
Förra veckan inleddes en sju veckors lång gestaltningsperiod, temat denna gång är konflikt. För att få tummen ur så att säga har jag idag sökt inspiration både här och var. Det går dock lite segt och det hela är ännu i tankestadiet vilket gör mig lite stressad och allt jag hör är mantrat Alex nämnde idag "BÖRJA I TID! eka i huvudet. Än så länge har jag för att få igång huvudet varit med på kroki i skolan och idag har Doris och jag gjort Gif-animationer till videovisningen på Bildlärarnätverksträffen den 24/4.

Är förövrigt också peppad på morgondagens föreläsning om det radikala.

Annars har jag utifrån temat konflikt fastnat en del på det där att våga ta plats, synas och stå på sig. Jag vet inte men det har susat runt i knoppen på mig nu ett tag och verkar inte släppa så kanske är det en tråd jag spinner vidare på, vi får se. Här är lite sådant som inspirerat mig i den tankegången.

Ett omöjligt hus i Japan, se fler bilder -> här <-

The pothole Gardener med sina guerrilla gardening projekt.

Detta av Hayley Warnham, via the Jealous Curator.

Via Tistledown spirits

Alicia Sivert