Research; Quest

In mythology and literature, a quest, a journey towards a goal, serves as a plot device and (frequently) as a symbol. Quests appear in the folklore of every nation^[1] and also figure prominently in non-national cultures. In literature, the objects of quests require great exertion on the part of the hero, and the overcoming of many obstacles, typically including much travel. The aspect of travel also allows the storyteller to showcase exotic locations and cultures (an objective of the narrator, not of the character).^[2]

(källa: Wikipedia)

Quest

The hero normally aims to obtain something or someone by the quest, and with this object to return home.^[3] The object can be something new, that fulfills a lack in his life, or something that was stolen away from him or someone with authority to dispatch him.^[4]

Sometimes the hero has no desire to return. Sir Galahad's quest for the Holy Grail is to find it, not return with it. A return may, indeed, be impossible: Aeneas quests for a homeland, having lost Troy at the beginning of Virgil's Aeneid, and he does not return to Troy to re-found it but settles in Italy (to become an ancestor of the Romans).

If the hero does return after the culmination of the quest, he may face false heroes who attempt to pass themselves off as him,^[5] or his initial response may be a rejection of that return, as Joseph Campbell describes in his critical analysis of quest literature, The Hero With a Thousand Faces.

If someone dispatches the hero on a quest, the overt reason may be false, with the dispatcher actually sending him on the difficult quest in hopes of his death in the attempt, or in order to remove him from the scene for a time, just as if the claim were sincere, except that the tale usually ends with the dispatcher being unmasked and punished.^[6] Stories with such false quest-objects include the legends of Jason and Perseus, the fairy tales The Dancing Water, the Singing Apple, and the Speaking Bird, Go I Know Not Whither and Fetch I Know Not What, and the story of Beren and Lúthien in J. R. R. Tolkien's Silmarillion.

The quest object may, indeed, function only as a convenient reason for the hero's journey. Such objects are termed MacGuffins. When a hero is on a quest for several objects that are only a convenient reason for his journey, they are termed plot coupons

Liten kort information om hjärnan & lärande

Studieteknik
På begäran kommer här tips på studieteknik, så här gör jag:

Läsning av ex. kursbok

_ Skumläs texten först - återkom sen för mer djupgående studier av texten.

_ Läs med pennan i hand - stryk under ord/stycken som du tycker är bra/relevanta eller inte förstår och kom tillbaka till sen. Skriv upp eller markera sidnumret med en post-it. Jag brukar ha ett block att anteckna i vid sidan av om jag kommer på kommentarer till det jag läst eller om jag har några frågor.

_ Tänk på att du inte behöver memorera hela boken! - läs bara in dig på den teorin som är viktig för just din frågeställning och kom tillbaka till den. 

_ Samla på teorier - när du läst något som du tyckt varit intressant eller passande till vad det nu kan vara du ska använda teorin till, markera med en post-it så att du i efterhand kan hitta tillbaks till rätt teori. Ett tips är också att skriva exempelvis namnet på den som hävdar en teori eller det som är det centrala i det stycke du vill markera. T.ex "Karlsson - Estetiskaläroprocesser". Post-it lapparna låter jag alltid få sitta kvar i böckerna (om det är mina egna såklart).

_ Öronproppar - jag behöver totalt tystnad och fokus när jag ska läsa så jag använder alltid öronproppar (t.o.m i tysta läsesalen på bibblan).

Skriftligt arbete

_ När jag ska skriva en hemtenta eller uppsats börjar jag först med att utifrån min eller hemtentans frågeställning se vad för litteratur jag kan koppla an till eller använda i arbetet. Är det ett helt nytt fält eller tema som du är obekant med, googla, använd universitetets bibliotekets databas för sökning eller gå till bibblan direkt och prata med de hjälpsamma bibliotekarierna. 

_ Gör upp en plan för vad du vill ta upp i din text, vad är relevant, vad intresserar du dig för, vad håller du inte med om? 

_ Disponera din tid på ett bra sätt - sådär i början av ett arbete kan det var svårt att veta vad man ska skriva och hur man ska strukturera uppet men en bit in i arbetet, i alla fall när man kommit igång, är det bra att disponera sin tid så att man vet ungefär vad som behöver göras och när. Gör en lista. Såklart kan du inte i förhand veta exakt hur lång tid det ena och det andra kan ta men höfta på ett ungefär, man lär sig allteftersom. Jag tycker det underlättar arbetet att göra en "plan" för att enkelt se vad som skall göras och som man kan kryssa av och se slutet gott allting gott. På så sätt undviks också sista-minuten-paniken.

_ Förhåll dig kritisk - granska ditt arbete allteftersom du skriver det, köp inte alla teorier rakt av - du ska kunna problematisera dem (om det är en sån typ av text såklart). 

_ Eftersom du vid läsning (om du pluggat ett tag har du samlat på dig en buffert av litteratur, teorier och dylikt) markerat med post-its som du enkelt kan gå tillbaka till och se vad som passar innehållet i den text du just nu ska skriva.

_ Väv in istället för att citera - ska du använda dig av en teori ur en bok och vill citera rakt av, tänk då på att du behöver ha citationstecken och hela stycket som du citerar precis som det står i boken. Eftersom det ofta är så att man när man skriver ett arbete har ett begränsat antal sidor att arbeta med, kan jag tycka att det tar alldeles för mycket plats att enbart citera rakt av utan försöker istället plocka ut det centrala ur citatet och skriva/väva in det i min text.

_ Använd internet som inspiration (men kopiera inte, det kallas fusk!) - är man osäker på hur man exempelvis skriver i essä eller uppsatsform så finns det en uppsjö av uppsatser att ladda ner och bli inspirerad av. 

_ Använd inte ord som du inte förstår bara för att verka smart - kolla upp vad svåra ord betyder innan du använder dem. Det ska trots allt kännas som din text när man läser den. Med det sagt: skriv inte i talspråksform! 

_ Använd dig av synonymer - på synonymer.se kan man skriva in det ord man vill ha synonymer till och så ger de en förslag på ord som kan passa istället. 

_ Var konsekvent - använd dig av samma struktur av din text hela texten igenom, använder du t.ex APA-manualen när du skriver så använder du dig av den i hela arbetet. 

_ Källhänvisning - gör en sida i dokumentet som heter "källor" (eller "litteraturlista") när du börjar skriva, så att du direkt kan lägga in källor där allteftersom du använt dem i texten så att du inte glömmer bort dem sen. Jag brukar också alltid färgmarkera källor direkt i dokumentet så att jag enkelt kan se var jag har dem sen när jag är färdig och ska gå igenom dem när jag är klar. När du använt dig av en internetkälla, tänk på att klistra in hela adressen. 

_ Skriv aldrig med typsnittet "Comic Sans" (du vill framstå som seriös!).

_ Analysera, problematisera din text.

_ Låt någon annan läsa din text - bra sätt att testa om ens text håller måttet. Finns det saker som är otydliga? Något att ändra på? Stavfel?

_ Skriv ut och läs igenom - man kan lätt bli lite blind när man sitter vid datorn så jag brukar alltid skriva ut min text och gå igenom den i pappersform. Det är mycket enklare att läsa och du kan markera med penna där du ser att du behöver ändra något. 


Allmänt
_ Ta pauser - sitt inte långa mastodontpass och skriv, ta små pauser och gå ifrån datorn då och då. Det är viktigt att göra annat för att smälta det man gjort.

_ Fika/mellanmål/studiegodis - håll hjärnan och humöret på topp med snacks eller jobba på beting - belöna dig själv när du skrivit klart en sida kanske?

_ Rättstavning - använd rättstavningsfunktionen i ditt skrivprogram, i de nyare varianterna finns massa bra tips.

_ Hitta det sätt som fungerar för just dig - stressa inte upp dig genom att jämföra med andra, lär dig istället hur du fungerar när du pluggar/skriver tentor osv. Hur vill du ha det? Vad har du för knep? Tänk att du kan!

Ta för sig
Stenkanten gört kanske inte särskilt guerrilla gardening... meneh..

En möjlig ingång till ett projekt
JC Decaux talar om varför utomhusreklam är det bästa.
Varför utomhusreklam?

1. Utomhusreklam är oundviklig
- Kan inte väljas bort av reklampubliken
2. Når din publik på rätt plats
- Kommunicerar budskapet till en publik som är mycket nära olika köpbeslut
3. Utomhusreklam når din publik ofta
- Ger annonsörer stor möjlighet att frekvent upprepa sitt budskap
4. Utomhusreklam skapar Impact
- Både stora och mindre format skapar med rätt kreativ utformning effekt
5. Räckvidd byggs upp snabbt, både lokalt och nationellt
6. Utomhusreklam når i princip alla som vistas utomhus, annonsören når sin publik vid upprepade gånger under en kampanjeperiod

Inspiaration -> härifrån <-

Processen

Vår avslutningsutställning
Alla är välkomna!

Valfrihet?
I Sverige har vi som bekant något som kallas för "det fria skolvalet". Idag läste jag detta inlägg DN:s debattsida som handlar om vad det fria skolvalet lett till.

"Skolvalet utnyttjas av privilegierade grupper för att undvika kontakt med underprivilegierade grupper visas av en ny studie som genomförts inom ramen för projektet ”Den svenska skolans nya geografi”."

Fritt skolval låter bra i teorin men leder till segregering mellan de privilegerade grupperna och de underprivilegerade. Valfrihet råder men bara för vissa! De blåa partierna tycker att vi skall välja oss till en lyckad tillvaro och struntar i att dessa strukturer existerar. Då systemet premierar de som väljer rätt men glömmer bort att vissa inte har något val alls. De strukturer som styr vårt samhälle gör att det, för vissa människor, blir omöjligt att välja sin egen tillvaro/framgång/lycka. Men forskningen visar gång på gång att strukturerna finns och att de sätter gränser för människors möjlighet att välja.

I skolan förlorar alla elever, och vinner gör de aktieägare som har satsat pengar i friskolor. Jag vill inte att den lilla skatt jag betalar skall hamna i riskkapitalbolag. Är det för mycket begärt? Och dessutom blir skolan utarmad och mer segregerad.

Enligt Skolverkets rapport ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” har klyftorna mellan skolorna ökat kraftigt samtidigt som elevsammansättningen fått en ökande betydelse för elevernas resultat. De orsaker som Skolverket pekar på är en ökad sortering, i kombination med kamrateffekter och att lärarnas förväntningar på eleverna påverkas av elevsammansättningen.

Hjälp! Det är inte så jag vill bemöta mina elever när jag är färdigutbildad. Jag vill i bedömningen och bemötandet av mina elever försöka att se varje enskild elev separerad från dessa sk. kamrateffekter. Självklart måste man erkänna att en elev tillhör eller kommer ur en viss kontext men inte skall man väl låta det spegla hur jag som lärare bemöter eller bedömer denne. En svår utmaning, det är jag medveten om.

I Sverige finns det en bred enighet om att det krävs en välfungerande skola för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar. Grundprincipen är också att all undervisning oavsett ursprung eller skola skall vara likvärdig. Därför förtjänar Skolverkets rapport att ta på allvar och inte att viftas bort.

Problematisk kunskap
Idag läste jag en essä i studenttidningen Spionen (#4:2012) som fick mig att fundera lite och som sade lite av det jag själv talat om vad gäller ens olika "jag" beroende på i vilken kontext eller plats man befinner sig på. Att man använder en form av självcensur för att passa in där man för tillfället befinner sig (inget som kanske är direkt konstigt då människan av naturen är en anpassningsbar kameleontvarelse).

"Kunskap är inte tung att bära" heter det, men ibland är den faktiskt det. Det finns ett flertal tillfället då jag känt att min kunskap varit ett problem, om man får kalla den det, inte minst när man hamnar i samtal med personer från exempelvis jobbet som rör allt från samhället i stort till handlingen i olika TV-program."

"På universitetet får man lära sig att granska teorier ur ett kritiskt och tvärvetenskapligt perspektiv, men när man försöker applicera sina kunskaper i vardagen i ett sammanhang utanför universitetsvärlden, framstår man lätt som en pretentiös besserwisser. Det handlar inte om en vilja att briljera med tillhandahållna kunskaper när helst chansen ges, utan om vardagliga situationer och samtal där det är berättigat att man inflikar något eller har en åsikt om saken."

Personen med högskolepoäng talar ur den priviligerades situation/position, högskolepoängen blir därför till en provokativ symbol som å ena sidan legitimerar ens kunskap men som å andra sidan kan verka avskräckande och verka uteslutande för dem som inte tilldelats dessa. För att därför inte verka förmer eller som en besserwisser kopplar man bort vissa delar av sitt kunnande (eller av sig själv om man så vill) för att passa in som den adaptiva kameleont man skapats till. Ibland håller man, på gott och ont, bara inne på sina kunskaper för att det är enklast.

Det verkar finnas en osynlig gräns mellan olika kunskaper som godtas och premieras, och vilken som inte gör det. Troligtvis ligger det i hur vi idag ser på kunskap och vilken kunskap som anses värdefull.
I debatten kring bildämnets fortlevnad pratas ofta om att ämnet är flummigt eller icke mätbart vilket gör ämneskunskapen inom skapande verksamheter mindre värd än låt säga den inom naturvetenskap. Men vill vi att bara viss kunskap skall premieras eller vill vi skapa ett samhälle där det finns utrymmet för flera?

Ny vändning
Jag började med att bygga och leka fram någonting med mitt material utifrån den iden jag hade, det vill säga bygga små hus uppe på eller i hus-tejpklumpen för att se vad som hände.

Men det slutade med att jag istället fokuserade på de nya husen utan att få med så mycket av tejpen i arbetet. Jag har istället en ny ide utifrån det som jag vill testa.

Bare with me...
Eftersom vädret och olika faktorer är emot mig så vill jag istället att jag skulle ta vädrets makter till vara, eller låta dem vara en del i mitt projekt. Idag har jag byggt små hus som jag sedan monterat på en platta, dessa tänkte jag sen sätta ut i ösregnet och dokumentera hur vädret förstör dem. En annan tanke var också att kanske sjösätta en båt med ett av husen, för att få lite spridning på dem.

Ah, vi får se, jag kanske är helt ute och cyklar, jag vet inte, men som jag sagt tidigare, får jag en ide vill jag köra på den för att se var det landar.

Men som sagt, jag vill inte hamna i samma hjulspår som min stopmotion film.

Workshop på Universeum
Idag var jag med på workshopen som de japanska utbytesstudenterna höll i på Universeum. De gjorde samma workshop som vi hade tillsammans i skolan i måndags, men idag var det flera barn med och byggde vilket gjorde det ännu roligare. Mycket inspirerande!

Förutom det så gjorde de en enorm jättehäftig kudde, även den av tidningspapper och tejp, som blåstes upp med en bordsfläkt och som man kunde krypa in i.

Jag har taggad att prova på någon av dessa workshop tillsammans med framtida elever. Materialet är billigt och lätt att få tag i men också lätt att arbeta med. Jag tror att både stora och små elever kan uppskatta workshopen. Det går även att utveckla nya strukturer att bygga så alla möjligheter finns. Det skulle även vara riktigt kul om vi kunde ha fler aktiviteter tillsammans med Universeum i framtiden.

Efter workshopen gick jag in till regnskogen och blev inspirerad av att djur, fiskar och kuligheter. En bra dag!

Jag är trotsigt ilsken
Detta arbete har gjort mig arg, inte för att jag inte varit peppad på det, utan för att ingenting har gått som jag velat. Jag fick som bekant ett utbrott på arbetet och förstörde det, och kanske behöver jag lite ilska, när det många av mina tidigare arbeten är gulliga och rätt snälla.

Jag är helt utmattad, arg och har en ilska som jag inte riktigt vet var jag skall rikta eller varifrån den kommer. Men så häromdan läste jag någonting som fick mig att känna "Ja! Men så här känner ju jag precis just nu".

Det jag läst var i tidningen Filter (#22:2011) och närmare bestämt en intervju med psykologen Malin Alfvén som handlade om hur även vuxna hamnar i så kallade trotsåldrar precis som barn. Alfvén menar att trotsåldrarna fortsätter även långt efter de sista tonårsrevolterna och att alla människor oavsett ålder egentligen säger samma sak "Nej, jag vill inte!". Trotset - att bli riktigt förbannad utan att riktigt veta varför eller på vad - är genomgående för alla omvälvande perioder i livet menar Alfvén.

(Tack, va skönt, jag är normal)

När ett barn skall lära sig att gå är det väldigt frustrerande innan de första stegen kommer, men det är just frustrationen och motståndet som skyndar på utvecklingen hos barnet - och likadant är det hos vuxna.

I sådana utvecklingsperioder sover man dåligt och får vredesutbrott över insikten att man måste hantera att andra än en själv ibland bestämmer över situationen.

(Jo, tack det har jag fått erfara)

Under dessa utvecklingsperioder drömmer man också mer än vanligt eftersom utvecklingsfaserna är så intensiva att dagens timmar inte räcker till. Något som jag kan relatera till en hel del då jag t.ex arbetat mer i mitt huvud med detta arbete, mer än vad jag kanske brukar, och därför fått lite kritik för att jag inte handfast gör någonting för att komma igång (en metod som brukar fungera bra för mig annars). Jag har vistats uppe i knoppen så mycket att jag glömt var Exit skylten finns.

Som vuxen hanterar man sitt trots lite mognare än vad kanske ett barn gör, vi säger inte "jag vill inte", lägger oss på golvet och skriker utan gör det vi måste. Men oftast stannar man upp och reflekterar, och det måste man få göra menar Alfvén, då

"..vitsen med dessa trotsperioder är att vi skall komma fram till vad vi tror på".

Och det är väl just det jag håller på med nu, stannar upp, reflekterar och, som handen i handske med HDK:s filosofi, genomgår en process. Och så omfamnar jag helhjärtat Alfvéns budskap:

"Se det positiva i det jobbiga. Trotset leder faktiskt vidare till någonting väldigt bra, fastän det är megafrustrerande när vi är mitt i det."

Så jag tänker vara trotsigt ilsken ett tag till, för jag utvecklas, så det så!

Detta tåls även att tänka på när vi som färdigutbildade lärare står där exempelvis ska bedöma en elevs prestationer och eleven inte kunnat prestera ett s.k mätbart resultat. I Pedagogisk bedömning - om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap" (Stockholm Universitets förlag, 2011) kan vi läsa:

"I dagens skola lägger man nu större vikt vid den studerandes förmåga att själv ställa fruktbara frågor och lära genom försök och misstag"

Hatten av för det! Lärande tar tid.
Punkt.

Hurra!
Detta har inget med pågående gestaltningsarbete att göra, MEN jag blev desto mer peppad efter att jag alldeles nyss fick ett mail om att jag blivit antagen till Valands sommarkurs Kontextrelaterat konstnärligt arbete i offentliga rummet med Katja Aglert som kursledare. Heja va kul!!! Ni minns kanske att jag blev väldigt inspirerad efter att jag varit på Katjas föreläsning för ett tag sen och skrev detta inlägg om att misslyckas?

Jag har tatuerat mig(!)
Som en del av gestaltningsarbetet har jag ställt min arm till förfogande för Doris projekt.

Vj
Jag har inte varit helt oproduktiv på senare. Här är till exempel filmen som jag och Doris klippte ihop och visade på Bildlärarnätverksträffen i veckan. Den saknar just nu ljud men bör ses med Chicks on speed låten nedan. Annars pågår tankegången kring gestaltningen, mest i mitt huvud eftersom jag inte riktigt är klar över eller kan verbalisera ens för mig själv vad det är jag sysslar med/vill, ber därför om ursäkt för bloggtystnaden här.

MERA BILDER FRÅN LEKTIONEN

DEN FÖRSTA EGNA BILDLEKTIONEN

60 minuter. Årskurs 9. Bildworkshop kring temat gränser.

Kollagebilden visas på storskärm.

Innan lektionen börjat hade vi (jag & Moa) förberett och ställt i ordning borden så att de bildade fyra olika stationer med en teknik/ett material på varje som eleverna skulle testa på ett stort pappersark (ca 1,5x1m).

Station 1: kollageteknik med tidningspapper, tidningutklipp, färgade papper, sax och lim

Station 2: vattenfärg med alla kulörer utom svart och vitt.

Station 3: trediemensionellt/struktur med hjälp av tidningspapper, wellpapp, tråd, silkespapper och lim. Station 4: svartvitt med svarta och vita pappersremsor, silkespapper, svart och vit vattenfärg och lim.

Arbetssätt:

Introduktion:

Presentera uppgiften/workshopen

Förklara upplägget för eleverna

Prata om gränser (ta hjälp av bilden på storskärmen)

_ Vad finns det för gränser?

Diskutera

Steg 1:

_ Eleverna delas in i fyra grupper. En grupp/station. Varje grupp arbetar tillsammans på sitt papper och roterar runt arket för att täcka hela det.

_ Alla grupperna roterar mellan de olika stationerna och provar på dess olika tekniker och material.

Steg 2:

_ När alla grupperna prövat på alla fyra stationerna tar varje grupp med sig en teknik från varje station till sitt ark vid stationen där man började och använder de teknikerna i gruppens bild.

Steg 3:

_Välj ut en ruta ur din grupps ark, använd mallen 10x10cm, klipp ut och montera på det färgade pappret framme vid tavlan.

_ Sätt upp på väggen och prata om slutresultatet, processen och workshopen i helhet. Diskutera gränser och ge eleverna frågor att ta med sig och fundera kring:

_ Hur kändes det?

_ Överskred du någon gräns?

_ Kunde du släppa kontrollen?

_ Är det alltid slutresultatet som är det viktiga eller får man ut någonting minst lika viktigt på vägen dit?

Mål & syfte:

_ Arbeta i större skala.

_ Med hjälp av ett skapande grupparbete stärka klassens gemenskap (om man återkopplar till arbetssättet under en längre period)

_ Se hur man kan återanvända bilder, material och föremål i sitt bildskapande.

_ Material för två - och tredimensionellt arbete.

_ Med hjälp av diskussionerna kring gränser tala om maktrelationer och identitet i grupparbete och i förlängning till det, även etik, värderingar och integritet i olika sammanhang.

_ Presentationer av eget bildskapande när vi i slutet pratar kring den gemensamma slutprodukten.

_ I diskussionen kring slutprodukten finns också utrymme för bildanalys med fokus på färger, former och bildkomposition.

_ Diskutera konst och sin egen del i processen mot en slutprodukt.

_ Ge bildämnet en positiv känsla.

INTERAKTIV GESTALTNING:

Vad: ett grupparbete på temat: gränser

Jag äger inte tolkningen till mitt verk. Idag kanske mer än någonsin förr är tolkningen av en produkt allas ensak. I samma stund som jag som avsändare tar steget ut i ljuset med mitt verk är läsningen och tolkningen av det öppen för alla. Min egen röst blir en av alla möjliga röster i läsningen av verket.
I ett arbete finns alltid en intention, en ingång eller en fråga. Något som startar arbetet och när alla läsningar är möjliga blir kommunikationen av intentionen än viktigare för att verket skall behålla sin tydlighet.
Samtal kring intentionen, arbetet samt hur det kommuniceras blir av största vikt för att projektet skall kunna utvecklas och inte stanna vid första idén.

Gestaltning som begrepp sträcker sig vidare än illustrationen. Undersökande gestaltning är en metod att se nytt, upptäcka annat och ta vara på misstag. Processen och vägen framåt är centralt till skillnad för en produkt som förklarar det man redan visste, eller tänkt ut. Givetvis kantas vägen under gestaltningsarbetet av produkter, och slutet av ett projekt är en kommunikativ produkt i någon form. Produkten blir ett resultat av en undersökning, snarare än en förklaring av ett uttryck.

I grupp skall ni arbeta med ett gemensamt gestaltningsarbete som undersöker begreppet gränser. Ni bestämmer själva uttrycksmedlet eller vilka material ni vill använda. På redovisningen visar ni en gemensam avslutad gestaltning.

GOD JUL

ESSÄSKRIVNING
Här har jag slagit läger de kommande dagarna för att skriva min essä på frågan: hur ser du på relationen mellan identitet och kultur?